[Ur nummer: 11/2009] FNs stora möte om klimatet i Köpenhamn närmar sig. 7-16 december samlas världens nationer för att försöka komma överens om ett nytt globalt avtal om hur medeltemperaturökningen på vår planet skall kunna hejdas innan den överstiger 2 grader, en sannolikt ödesdiger balanspunkt.
En av strategierna handlar om att ersätta fossila råvaror med förnybar produktion av el och värme, bl a vindkraft, som det senaste året på allvar börjat byggas ut i Sverige.
Men frågan är om politikerna i detta läge förmår hålla flera gröna bollar i luften samtidigt. Vindkraftmålet – men också andra miljömål, t ex behovet av skönhet, biologisk mångfald och minskat buller!
Jag anser personligen att Sverige skall bygga ut vindkraften, från dagens 2 TWh elproduktion till kanske 12-13 TWh fram till år 2020. Det betyder flera tusen nya kraftverk med cirka 150 meter höga torn. Däremot är jag oroad över att vi inte diskuterar de problem som faktiskt också är förbundna med vindkraften.

1. Lokaliseringen Med den eufori som nu råder – i skuggan av klimathotet – är risken stor att vi de närmaste tio åren industrialiserar och ”förstör” natur- och kulturlandskap, genom bisarra proportioner, vägar och söndersprängda urberg. Med den nya lagen från 1 augusti krävs inte heller bygglov på vanligt sätt. Enskildas rätt att föra sin talan har också försvagats; däremot har kommuner fått ett slags ”vetorätt”.
Jag anser därför att länsstyrelserna med kraft måste väga av de olika miljömålen när konflikter uppstår! Vindkraft skall t ex inte byggas längs bohuskusten eller i orörd fjällnatur. Det skulle bland annat äventyra turismekonomin. Relativ tystnad och orörd natur är värden som kommer att växa i takt med ökad stressnivå i Sverige och på kontinenten, och därmed också bli alltmer ekonomiskt intressanta.
Vindkraften skall i första hand lokaliseras till havs, till redan exploaterad industrimark och de öppna stråken längs motorvägarna.

2. Buller Nya medicinska rön, bland annat i Tyskland, visar att lågfrekventa så kallade infraljud som alstras av vindkraftverken kan orsaka olika typer av ohälsa som tidigare varit relativt okända. Avståndet mellan verken och mellan dem och våra bostäder spelar roll för vilka fysiologiska symtom och skador som kan uppstå. Med glesare vindkraftparker och ökade avstånd från bebyggelsen växer dock kostnaderna. Och lönsamhetsmarginalen krymper.

3. Vindkraft kräver utbyggd vattenkraft? Eftersom vindkraftverk bara levererar ström när det blåser, måste effekten kunna ersättas med annan kraft vid vindstilla väder. Den snabba expansionen av vindkraft i Tyskland leder nu till att man bygger en rad naturgaskraftverk som effektreglering. I Sverige är vattenkraft den enda förnybara kraftkälla som därvid kan komma ifråga. Det finns experter som anser att någon av de orörda sista stora älvarna i Sverige kan behöva byggas ut – om vindkraften expanderar alltför kraftigt. Det bekymrar mig. Och jag undrar var Naturskyddsföreningen finns i den frågan.

Vindkraft-el behövs, bland annat för export till Tyskland och Polen där den kan hejda utbyggnaden av ny kolkraft. Men också för att framöver elektrifiera den svenska fordonsparken. Dock bör vi inte förhasta oss – utan göra kloka avvägningar mellan olika miljömål!