[Ur nummer: 12/2009] Dagarna före jul är för det mesta gråa och tråkiga. Det är grått och tråkigt att vakna på morgonen. Tandborsten, tandkrämen liksom tandborstandet är grått och tråkigt. Vägen till jobbet, inklusive trafikljuset vid övergångsstället, grannen som hälsar vänligt, soporna som måste kastas, rulltrappan upp och själva perrongen med utsikt över den trafikerade vägen är grå och tråkig.
Lusens tankar några veckor före jul är detsamma. De är grå och tråkiga. Han sitter på tunnelbanesätet som luktar gammal avslagen öl och oroar sig över risken att bli smittad av svininfluensan, när han får syn på Matrebellens kampanj: ”Fråga inte vad du kan göra för din butik, utan vad din butik kan göra för dig”.

Det är utgjort i en Malcom X-revolutionär stil. Dagen före, före dagen och så vidare före jul får plötsligt färg. Det är ju kul för det är ju skitdåligt, tänker Lusen. De borde ha vänt på budskapet, precis så som vi gjorde i Mål & Medel en gång i tiden, alltså ”Fråga inte vad facket ska göra för dig, utan vad du ska göra för facket”. Det är kul, för det vänder upp och ner på föreställningen att facket ska vara en organisation som ger medlemmarna service.
Men Matrebellernas kampanj är fullkomligt stendöd. Den säger bara det självklara – att butiken är till för kunderna. Lusen känner sig med ens upprymd. Genom att sälja preferensaktier i Aftonbladet till Schibsted fick LO i juni 115 miljoner kronor att spendera på opinionsbildning. Det måste naturligtvis bli en jättekampanj.
– Nu kör vi igång, ropar han på första, andra och tredje våningen i Livsmedelsarbetareförbundets trapphus.

Lusen googlar ”kampanjer”. Inför valet 1998 drev LO kampanjen: ”Jag räddade Sverige”. Huvudpersonerna var förnamnen Annika, Bibbi och Kenta, alla medlemmar i olika LO-förbund, om än arbetslösa och lågavlönade som sa just detta. Det var dyrt men funkade bra enligt LOs verksamhetsberättelse. Valet vanns.
Vid valet 2002 var det åter igen en lyckad kampanj: ”Stolt, men inte nöjd”, gjord på samma sätt. Valet vanns. Inför valet 2006 var det svårare att hitta ett självfallet LO-budskap och då förlorade också socialdemokraterna. ”Alla ska med” var Göran Perssons egen och den led av samma problem som Matrebellernas.
– 115 miljoner kronor är mycket pengar. Jag hoppas det blir en bra kampanj, mumlar Lusen. Det är så mycket som hänger på LO:s reklambudskap. Nu gäller det. ”Botten upp” Ja, där satt den.