[Ur nummer: 01/2010] Hittills har vi människor i våra laboratorier uppfunnit 100000 kemikalier, ämnen som alltså ursprungligen inte funnits i naturen. Flera tusen av dem finns nu nära inpå oss – i duschdraperiet, mobiltelefonen och kläderna, i plastkassarna och barnens leksaker.
I november presenterades en dansk rapport som återigen visar det många redan visste: Att vi dagligen får i oss en cocktail av molekyler vars påverkan forskarna vet skrämmande lite om.

Parabener, ftalater och PCB tillhör de farligaste och tyvärr också vanligaste. Genom att störa kroppens egna hormoner kan de påverka flickors pubertet och försämra pojkarnas spermiekvalitet.

Parabener är konserveringsmedel i hudvårdsprodukter, solkrämer, barntvålar och barnschampon. Ftalater används för att göra plaster mjuka; de är gu’skelov numera förbjudna i EU, men förekommer alltjämt i en del plastflaskor och i många plastleksaker. PCB, förbjudet sedan 1972, användes tidigare vid husbyggen men kan fortfarande återfinnas i till exempel dammrester.
”Somliga miljögifter flyter in i fostret med modersmjölken och kan mycket väl ligga bakom många av de beteendestörningar vi ser i dagens samhälle”, sa den världsberömda amerikanska toxikologen Theo Colborn när hon för precis ett år sedan tog emot Göteborgspriset för hållbar utveckling.

Nyligen samlades ju världens ledare i Köpenhamn för att kunna finna åtgärder som hejdar jordens medeltemperatur så att den inte överstiger 2 grader, jämfört med år 1900. Med kännt resultat.

Kemifrågan och klimatchocken har många likheter:
* De avslöjar välfärdens baksida. Det vill säga att vår historiskt unika bekvämlighet bygger på gigantiska mängder fossila råvaror och syntetiska kemikalier
* De handlar om osynliga ämnen och komplexa sammanhang, svåra för vanligt folk att greppa – och med global spridning utan hänsyn till nationsgränser.
* De genererar enorma vinster i kol-, olje- och kemiindustrin.

Klimatfrågan har väckt miljoner människors engagemang. Kunskaperna om kemikalier är än så länge betydligt sämre. Men kemibomben tickar! När skall den börja desarmeras? När träder kemins Al Gore fram på scenen? När får vi en Stern-rapport om kostnaderna för giftchocken? Och en global avrustnings- och omställningsplan för kemikalierna?

Jag tror att kemihotet blir nästa stora globala utmaning efter klimatkrisen. REACH, EUs nya kemikalielag – som lägger bevisbördan för ämnenas farlighet i producenternas knä – är en bra början. Just nu överförs den till nationell lagstiftning.

Men mer måste till. I väntan på det får vi, vanligt folk, göra så gott vi kan: Välja CE-märkta leksaker och Svanenmärkta hygienprodukter, tvätta de nya kläderna innan vi sätter på oss dem – och hålla bostaden ren och fräsch!