De flesta svenskar vet att Östersjön är ett av världens mest förorenade innanhav. I decennier har vi matats med larmrapporter om övergödning och döda bottnar, torskkris och oljeskadade fåglar. Somliga forskare varnar fortfarande för en kollaps, ett ekologiskt regimskifte med förskräckande konsekvenser även för oss människor, för vår ekonomi och välfärd.

[Ur nummer: 03/2010] Men mitt i dessa dystra analyser och profetior har vi också kunnat följa havsörnens triumfartade återkomst till sina forna häckningsplatser. Fyrtio års målmedveten kamp mot miljögifter, äggplundring och illegal jakt har krönts med seger. Idag lever flera hundra par av denna vår största och ståtligaste rovfågel i skärgårdarna längs östersjökusten.

Och det finns fler ljus i mörkret:
* 2009 minskade utsläppen av gödande ämnen till Östersjön, för första gången sedan 1970-talet – med 3000 ton fosfor och 50 000 ton kväve!
Det är en synnerligen god nyhet, och marinbiologerna vid Stockholms universitet pekar på tre orsaker: Svenska bönder utvecklar ny teknik för att reducera sin påverkan, danska grisbönder förbättrar gödselhanteringen. Och EU-medlemmen Polen tvingas äntligen bygga reningsverk.
Naturlig algblomning under vår och höst ingår i havens egen biologiska puls och är själva förutsättning för livet i till exempel Östersjön. Men övergödning och extrem algtillväxt beror på oss människor. Den inträffar när det finns onormalt mycket kväve och fosfor i havsvattnet, och i alldeles speciella proportioner.
Kväve läcker från jord- och skogsbruksmark och kommunernas avloppsreningsverk, men har också sitt ursprung i bilismens utsläpp av kväveoxider, ämnen som kan transporteras i luften över långa avstånd och falla ned med regnvattnet.
Fosforn är liksom kvävet en länk i de naturliga kretsloppen, men späds på genom vår användning av fosfathaltiga tvättmedel och genom läckage från enskilda avlopp. I Östersjöbottnarnas sediment ruvar också ansenliga mängder fosfor från forna industrier, ett facit av ”gamla synder”.

* 2009 var också året då det började ljusna för torsken i Östersjön! Rapporter från ICES, Internationella havsforskningsinstitutet i Köpenhamn, visar att bestånden av den populära matfisken växer till sig i vattnen öster om Bornholm – efter årtionden av nedgång och kris.
Troligen beror det på att stora mängder salt, syrerikt vatten från Nordsjön sköljts in genom Bälten och Öresund och förbättrat vattenkvaliten, något som inte minst gynnat de flytande torskäggen. Men den skärpta jakten på illegalt fiske har också spelat roll, liksom kravet att torskbåtarna använder sig av Bacomatrål (Baltic Cod Management), ett selektivt redskap som släpper ut småfisk som ännu inte fortplantat sig.

Håller alltså Östersjön på att tillfriskna, långsamt men säkert? Ja, även om många utmaningar kvarstår. Haven svarar dock relativt snabbt på kloka åtgärder som sätts in.
Det inger hopp.