[Ur nummer: 10/2010] Samtidigt som det känns så trist märker jag nu en positiv förändring vilket kan tyckas motsägelsefullt. Men politik diskuteras nu som aldrig förr. Inte bara i media och på nätet utan på gator och torg. Och förhoppningsvis på arbetsplatserna.
Vart jag än vänder mig finns människor som uttrycker åsikter. Majoriteten av dem är mycket upprörda. De säger sig vara beredda att ta strid för människors lika värde. Vi är trots allt 94,3 procent som inte röstat på Sverigedemokraterna. Det känns bra.

Det känns också bra att den ideologiska diskussionen äntligen verkar ta fart på allvar inom socialdemokratin och inom fackföreningsrörelsen. Alla sinnen är på helspänn. Nu måste en ny politik formas, nya visioner och konkreta genomförbara förslag.
Det sades 2006 efter valförlusten att Socialdemokraterna inte var kända för att ompröva sin politik i opposition. Det sades att diskussionen kommer att underordnas målet att vinna valet 2010 och att alla försök att ompröva gamla ståndpunkter skulle uppfattas som hot. Det har tyvärr visat sig vara sant.
Det går inte att vinna val på en slogan som ”Tillväxt sedan 1889”. Lärdomar måste nu dras. Det gäller att blicka framåt och skapa ett Sverige där främlingsfientlighet inte hör hemma.

Socialdemokraterna har tillsatt en kriskommission vilket visar att partiet tar valförlusten på djupaste allvar.
Att ge Mona Sahlin förnyat förtroende var naturligtvis helt rätt om vi vill diskutera på djupet, sakfrågor och inte personfrågor. Mona Sahlin har visat att hon förmår att hålla kursen när det blåser stark motvind. Själv var jag mest oroad över om hon skulle orka fortsätta.
Det rödgröna samarbetet var den nödvändiga förnyelsen. Men den är inte tillräcklig. Att ensam är stark är väl ingen som tror på. Varför skulle det vara sant när det gäller politik? Nej, tre partier som representerar majoriteten av Sveriges löntagare kan göra ett betydligt bättre valarbete än ett. Nu måste alla skarpa hjärnor och bultande hjärtan riktas mot ödesfrågan: Hur skapar vi nya jobb för alla som går arbetslösa och hur gör vi morgondagens jobb, livsmedelsarbetarnas, kommunalarbetarnas, lärarnas och ingenjörernas till gröna jobb.

Bara på matens område finns oerhört mycket att göra. Här finns också ett folkligt engagemang som är viktigt att ta tillvara. En allt större medvetenhet växer fram när det gäller vår dagliga föda. Ta den offentliga maten som aldrig varit så diskuterad som den är idag. Maten och måltiderna ska både smaka gott, vara näringsrika, ge glädje och göras på ett sätt som är förenligt med det goda arbetet.
Vi behöver omställning till ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Det kommer att vara en förutsättning för att samla löntagarna med olika bakgrunder och olika begåvningar till en kraft som förmår att sätta agendan och vinna nästa val.

Det är viktigt att aldrig glömma att politik inte handlar om att bara förvalta. Politik är att vilja och att våga tänka nytt.