Tim Lang skapade begreppen som förändrade matdebatten

Vad är matdemokrati? Vi ställer frågan till Tim Lang, professor på City University i London och mannen som myntade begreppet.

[Ur nummer: 11/2010] Tim Lang är en man som har fullt upp. Han talar oavbrutet medan vi tillsammans rör oss från hans rum på universitetet ner till kafeterian där han bjuda oss på fika.
Vi har exakt 45 minuter på oss att reda ut begreppet matdemokrati. En taxi är beställd som ska ta honom till BBC, där han ska göra en direktsänd intervju och kommentera matförsörjning, och därefter ska han träffa Londons borgmästare.
– Ni kanske kan fortsätta att intervjua mig i taxin så kan jag be chauffören att sätta av er på vägen, föreslår han.
Det där är lite av Tim Lang i ett nötskal. Han är den engelska maträttviserörelsens nestor och gör sitt yttersta för att tillmötesgå omgivningens behov av hans tankar. Han pekar på kaffekopparna på bordet.
– Ni var intresserade av matdemokrati, så låt oss fokusera på detta. Ni dricker kaffe och jag dricker te. Varför gör vi det när vi vet att det är cancerframkallande och ger ohållbara ekologiska och sociala fotavtryck?
Han använder sig av begreppet matdemokrati för att försöka fånga vår komplicerade relation till maten. Den ska produceras under schyssta villkor och räcka till alla samtidigt som den ska kunna köpas till ett överkomligt pris och vara näringsrik. Den får inte påverka miljön negativt. Hur ska den ekvationen gå ihop?

Generationers erfarenheter
Strider om mat och försörjning sträcker sig 800 år tillbaka. Det är många generationers erfarenheter som lagts lager på lager, motgångar och framgångar.
Han hävdar att begreppet matdemokrati behövs för att fånga hela denna process med olika aktörer. I Storbritannien finns ett vibrerande civilt samhälle, hundratals frivilligorganisationer som kämpar för sin sak, ta bara fågelskådarnas organisation som har 1,5 miljoner medlemmar.
– Om vi tittar på alla organisationer i det civila samhället ser vi en kamp om inflytande. Alla vill ha inflytande. Ta exemplet med fåglarna. De som är engagerade i fåglar har blivit experter på jordbruk. Varför? Jo, det som händer inom jordbruket påverkar fågellivet, säger han och fortsätter:
– De har mejslat ut ett mycket sofistikerat synsätt på hur jordbruket ska utvecklas för att skydda på fågellivet. De fokuserar på detta. De är fantastiskt duktiga. Deras synsätt har lett till att bönder betalas för att upprätthålla ekotjänster. Men det flyttar perspektivet från vad som jordbruk brukar handla om, från att föda människor till något annat.
Här uppstår ett glapp mellan olika intressegrupper som tävlar med varandra om att få politiska beslut som gynnar deras sak. Tim Lang ställer frågan om vad som är allmänintresset. Är det människor eller fåglar? Är det konsumenter eller småbönder?
– Vi behöver ett begrepp som ser helheten och fångar vad det handlar om, nämligen demokrati.
Han menar att frivilligorganisationerna som talar om småbönder och matsuveränitet missar fackets bidrag. Facket är en del av matdemokratin. I åratal har facket argumenterat för ökade löner så att folk har råd att köpa fullgod mat. Det är fundamentalt.
Han anser inte att konsumentrörelsen har svaret.
– Konsumenter är bara jag, jag, jag och min plånbok.
Matdemokrati handlar om något större, om att balansera olika intressen. Matdemokrati handlar om att artikulera krav om allas rätt till försörjning och söka heltäckande lösningar.
* Är stora transnationella företag ett problem för matdemokrati?
– Javisst. Hela min argumentation för matdemokrati handlar om makt, vem som har makt och vem som inte har det.
Ytterst är det en mänsklig aktivitet att skaffa fram mat och försörja alla. Det gäller att skapa maktresurser och artikulera krav.
– Vi kan föda nio miljarder människor nu. Om vi slutade äta kött och dricka te och istället drack vatten och åt växter, då skulle vi kunna föda världen. Men då måste man ändra maktintressena, markägarintressena och de fackliga intressena som vill fortsätta att tillverka produkter som inte är hållbara som till exempel Pepsicos, säger Tim Lang och fortsätter:
– Pepsico har 5500 arbetare i Storbritannien. De gillar inte mig, för jag säger att folk ska sluta dricka Pepsico och då förlorar 5500 arbetare jobbet.
* De kan ju producera något annat som är nyttigare?
– Ja, det kan de göra eller så kan de bli lantarbetare, men det kommer inte att hända. En folkligt ekologisk hälsovision är mycket radikal. Matdemokrati som vision är tänkt att ge ett bidrag till den debatten. Människor vill ha bra, hälsosam och hållbar mat. Ibland har striderna för att uppnå det ägt rum i form av revolter och hunger?upplopp där kraven ställts.

Facket stoppade rapport
Han tystnar och tittar på klockan. Dags att bryta upp, taxin väntar. Vi följer med honom ut till den väntande bilen.
Han gör upp med chauffören om att släppa av oss vid Holborn, där fackförbundet Unite håller hus. I baksätet i taxin tar han upp tråden. Han är själv med i facket och sympatiserar med kampen för bättre löner och arbetsvillkor, men tycker att facket har duckat inför de stora frågorna.
– Jag skrev en rapport åt TUC (engelska LO, red anm) för 20 år sedan om problemet med fetmaepidemi. Men de ville inte publicera rapporten, den var allt för känslig. Facket sa att den maten görs av våra medlemmar, det är våra jobb som det handlar om. Vi kan inte säga att vi vill att de ska avskaffas. Men det är sådana frågor som facket måste ta ställning till om man vill vara en maktfaktor att räkna med.