[Ur nummer: 12/2010] Den sista veckan i november kommer ett oväder som får en klass 2-varning in från sydväst och vi orkar inte fundera mera över det politiska läget. Det får det lilla krypet göra.
Lusen sitter med tomteluvor på tummarna vid det öppna fönstret. Han har tagit den analytiska uppgiften på stort allvar och håller upp två tummar. Hela hans ludna, ogymmade kropp skakar av nervositet och förmodligen kyla, när han säger:
– Här är tomte röd och här är tomte blå.
Han vickar med vänster tumme.
– Tomte röd kan vicka och vill återiföra skatt på allt.
Han nickar med höger tumme.
– Tomte blå kan nicka och säger att heliga kor måste slaktas. Han tolkar om begreppen. Rättvisa är inte att alla ska få det lika bra utan att alla ska få det lite bättre – och betydligt fler arbetarbarn ska bli miljonärer som kan pensionera sig på Bahamas.
– Snälla Lusen, säger vi. Kan du inte stänga fönstret, det drar så hemskt och vi har tröttnat på politiska analyser.

Men han lyssnar inte. Han trär en grön tomteluva på den tredje tummen och grå på den fjärde. Och så gömmer han den gröna bakom ryggen.
– Tomte grön kan gömma sig, säger han. Den är ljusskygg och vill att socialdemokraterna ska bli bättre på miljöpolitik än Miljöpartiet. Den tror att social och ekologisk hållbarhet kommer att bli den avgörande framtidsfrågan. Marknadslösningar fungerar inte ensamt på miljöproblemen. Det behövs politiska regleringar och föredelningspolitik. Det behövs insikter om småkrypens betydelse.
Medan han talar låter han tummen med den gröna luvan klämmas mellan pekfinger och långfinger.
– Tomte grön kan klämma sig, säger han. Den måste vara listig och skaffa sig vänner. För det mesta sitter den bakom lösa tapeter, tavlor och möbler, i springor och skrevor i väggar, golv, sängar eller möbler. Om natten händer det att den suger blod, men det är inte varje natt och den suger inte så mycket. Den tål långvarig svält. Den är inte någon sjukdomsspridare och den kan färdas klimatanpassat långa sträckor som fripassagerare i andras bagage.
– Var är tomte grå? frågar vi, irriterade över hans lusaktiga perspektiv. Vi vill ha en traditionell, partitrogen tomte som inte har något intresse för idédebatt eller gröna visioner.
– Här är tomte grå, säger Lusen. Nu är det dags att gå.