Det uppmärksammas ofta. När personer envist kontaktar, förföljer och utsätter andra för trakasserier.
Så kallad stalkning. Men var går gränsen?

[Ur nummer: 01/2011] Det skrivs mer och mer om kändisförföljelse. Om stjärnor som Madonna, Mel Gibson och Uma Thurman vilka förföljts och kränkts av stalkare. Svenska exempel är Evert Taube och Carola Häggkvist. Samt Agnetha Fältskog som till och med haft en relation med en av sina stalkare. Och det finns fler som beundrar henne mer än vanligt.
– När jag var ung väntade jag tillsammans med några från fanklubben vid grindarna utanför Agnethas egendom på Ekerö. Till slut kom hon ut och då strök hon mig över ansiktet med sin hand. Det var ett stort ögonblick, berättar österrikaren Michael Scheiber.

Fascinerad sedan barnsben
31-åringen har varit fascinerad av Abba och Agnetha sedan barnsben och hittills samlat på sig 8000 prylar, från böcker, bilder och skivor till pappfigurer och kläder. Han har till och med lärt sig svenska för att kunna förstå gruppens sångtexter.
– Jag har skrivit massor av brev till Agnetha. Men hon gillar inte beundrarpost och svarar sällan. En dag fick jag en julhälsning där hon tackade mig för mina värmande ord. Det var min bästa julklapp någonsin.
Under sina resor till Sverige har Michael besökt Polar-studion och ställen där omslagsfoton tagits och videor spelats in. Han har också åkt runt och tittat på de övriga Abba-medlemmarnas bostäder.
Men han betraktar inte sig själv som en stalkare. Han betonar att han respekterar Agnetha Fältskog och bara vill henne väl. Tycker att han håller en trevlig ton i sina brev och kan inte förstå hur de skulle kunna uppfattas negativt.
– Att skriva brev och skicka presenter är inte som att vänta utanför hennes hus. Något sådant skulle jag aldrig göra igen. Och jag har aldrig ringt upp henne, det vore att komma för nära, avslutar Michael Scheiber.

Stimulerar belöningscentrum
Men var går egentligen gränsen? En människa måste långtifrån bli hotad för att känna sig förföljd och uppleva obehag.
– Om någon skriver ”Hur mår du?” i hundra olika mejl är det varken trevligt eller oskyldigt längre, konstaterar Gunborg Palme, legitimerad psykolog och psykoterapeut som arbetat med stalkare.
– Stalkande handlar precis som till exempel hetsätning och shoppingmissbruk om att stimulera belöningscentrum. Man får en känsla av vällust som undertrycker obehagliga känslor, samma sak som sker när vi blir förälskade. Så har många stalkare också träffat den stora kärleken i sin föreställningsvärld.