[Ur nummer: 02/2011] Spanjorer och italienare toppar listan över folk som äter nyttig mat, inte minst frukt och grönt. Medan vi svenskar är sämst! EPIC-Heart-studien, utförd på 313000 européer och nyligen publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Heart Journal, visar att konsumtionen av åtta frukter och/eller grönsaker á 80 gram varje dag minskar risken att dö i hjärtinfarkt med drygt 20 procent. För Sveriges del – där cirka 40000 människor årligen avlider av denna orsak – skulle alltså åttatusen liv kunna räddas. Förra året visade en annan EPIC-studie att den här typen av kost även ger visst skydd mot cancer.

Samtidigt kunde vi läsa om krisen i Wurstens förlovade land. Dioxin har hittats i griskött! Hur skall tyskarna bara överleva, de som tuggar i sig 30 kilo korv per person och år (i Sverige äter vi 24 kilo)!

Angela Merkel skärper nu kontrollen av korvindustrin. Vilket utlöst en ny vår för de småskaliga, ekologiskt certifierade köttproducenterna. Inget ont som inte för något gott med sig.
Har det någonsin funnits mera mat i media än nu? Mest handlar det ju om vår egen ofta överdådiga kulinariska vardag. Men det publiceras också rapporter om den betydligt allvarligare frågan: Hur skall världssamfundet utrota hungern?

Förra året kunde 98 miljoner människor ta sig upp ur hungerns helvete – tack vare bättre ekonomisk tillväxt och lägre livsmedelspriser jämfört med 2009. Om denna positiva trend håller i sig borde världen kunna nå FNs Millenniemål, det vill säga ”bara” hälften så många hungriga 2015 som 1990. Somliga länder har redan lyckats, till exempel Ghana, Nigeria, Kina, Kambodja. Andra är på god väg: Brasilien troligen 2012, Bangladesh 2016.

Visionen om en framtid där alla kan äta sig mätta är klart realistisk. Men utvecklingen går skandalöst långsamt: Idag, 2011, har 925 miljoner – var sjunde medmänniska – för lite att äta. Var sjätte sekund dör ett barn av undernäring. Helt i onödan.
Bakom siffrorna finns människor av kött och blod. Kumar, t ex som jag mötte 2003 på Sri Lanka, mätt och glad i sitt lilla hus med fru och tre barn. Idag är han avmagrad och orolig, arbetslös sedan den mardrömslika natten då tsunamin slog sönder hotellet där han hade jobb och utkomst.
Hungern är alltså ingen naturlag, den beror nästan alltid på sociala och ekonomiska problem. Att fattiga stadsbor inte har råd att köpa den mat de behöver. Att fattiga bönder saknar pengar till bra utsäde, redskap och bevattning av sina åkrar.
De flesta forskare anser att planeten Jorden kan producera tillräckligt med mat åt 9-10 miljarder människor. Men det förutsätter en omställning till ett smartare och mera hållbart jordbruk i både Syd och Nord, inte minst i dessa tider av klimatförändringar. Det handlar om bättre metoder att ta vara på ”grönvattnet”, det regnvatten som infilterats i mull och vegetation. Om effektiv och mer förnybar energianvändning. Om kamp mot erosion, gifter, försaltning.

Här krävs förstås en mera långsiktig och klok politik, globalt och i EU. Men själva kan vi ju också bidra: Äta sundare, sluta slänga mat, delta i solidaritetsaktioner.
Hungern kan
och måste utrotas – och det är bråttom!