Paneldebatt om fackets bidrag till att minska växthusgaserna

Snö hade fallit decimetertjock under natten och kollektivtrafiken hade brakat samman. Paneldebatten om det fackliga bidraget till klimaträttvisa i ABF-huset i Stockholm höll på att ställas in. Det blev en klargörande inramning till frågan: Vad kan facket göra?

[Ur nummer: 03/2011] Inställda bussar och begränsad pendeltågstrafik! Väder- och trafikläget denna fredag liksom så många andra dagar denna vinter kunde sammanfattas med ett enda ord – kaos. Visst hade det fallit stora mängder snö, men det fanns ändå många frågor kring orsakerna till detta kaos. Varför prioriterades privatbilism framför kollektivtrafik? Den tappra skara som slutit upp till seminariet var förbryllad. Man skulle kunna tro att det var Stockholms lokaltrafik, SL, som hade fattat beslutet om att ställa in bussar, men så var det inte.
I Dagens Nyheter dagen efter gick att läsa om de märkliga turerna. Ansvar för väghållningen i länet har Stockholms trafikkontor och där tyckte man att man hade gjort sitt jobb. Den ansvarige sa att deras uppfattning var att ”bussgatorna är i riktigt bra skick”.
Så varför ställdes kollektivtrafiken in? Svaret är att bussarna i Stockholm körs på entreprenad. SL har upphandlat tre olika bolag och det var dessa entreprenörer som hade ställt in trafiken. En av dem är Busslink, som låter svenskt, men är ägt av det transnationella företaget Keolis med 33500 anställda i tolv länder på tre kontinenter.
Vad blir då slutsatsen? Man kan konstatera att något nytt har hänt som har effekt på kollektivtrafiken och snöröjningen och det är privatiseringen av de offentliga tjänsterna samt globaliseringen av ägandet. Makten över det gemensamma har flyttats.

Klimatet en maktfråga
Den förändrade maktbalansen var också Hans-Olof Nilssons, Livs ordförandes, in?gång till klimatproblemet. Han är ordförande i den globala yrkesfederationen, IUL, som organiserar fackföreningar inom matens globala produktionskedja.
Som han såg det behövs en facklig strategi som leder utsläppen av växthusgaser tillbaka till maktfrågan och tar upp denna direkt med motparten – de globala arbetsgivarna.
– Det handlar om makten över lönen, inflytandet i samhället, påverkan på miljön. Det finns starka kopplingar till livsmedelsproduktionen. Denna står för mer än en fjärdedel av alla växthusgaser, sade han.
Ett problem är att köttproduktionen ökar och det är inte rätt väg att mätta en växande befolkning, eftersom den i sig ger upphov till en femtedel av alla växthusgaser som släpps ut. En miljard människor går hungriga.
– Vi kan inte gå omvägen till maten via djurfoder. Vi kan inte odla majs för att göra etanol, vi måste prioritera att använda jorden för matgrödor. Vi kan heller inte blunda för underskottet på demokrati och makt, för då kommer vi att få se allt fler livsmedels?kravaller, konstaterade Hans-Olof Nilsson.
ISF (världsfacket) har, enligt Hans-Olof Nilsson, fel fokus. Det hjälper inte att lägga fram denna fråga för USAs president eller för IMF (internationella valutafonden).
– Vi måste bygga vår egen makt genom globala avtal som våra yrkesfederationer träffar. Vi måste ha något att sälja – och det är arbetsfred. Vi måste inse vilka det är som bestämmer. Det är begränsat vad nationella regeringar har att säga till om.
Hans-Olof Nilsson gav några exempel på globala produktionskedjor som är absurda ur hållbarhetssynpunkt. Idag fraktar man lax från Norge till Thailand, filear den där, fryser den och fraktar den tillbaka till Findus i Bjuv. Vad är det som gör detta möjligt? Det är låga löner i Thailand, det är brist på fackliga rättigheter och låga miljökrav.
Den enda möjliga strategin är att föra tillbaka klimatet till maktfrågan och ta upp detta direkt med de transnationella företagen.
– Vi måste angripa de globala livsmedelsföretagen. Det är dessa som upprättar produktionskedjorna och säljer insatsvarorna. Det finns inget annat sätt, sade Hans-Olof Nilsson.
70 procent av Livs medlemmar är anställda i utländskt ägda företag och konkurrerar med arbetare i andra länder som inte har demokratiska och fackliga rättigheter.
– Det finns bara en väg ut ur detta. Andra länder måste förbättra sig. Vi måste stödja facken i de fattiga länderna så att de kan organisera fler medlemmar och teckna kollektivavtal.

Tvärfacklig debatt
I panelen satt också representanter från IF Metall, Transport, Kommunal och LO.
Clas Linder, tidigare ordförande i Tran?sport, tog upp tillväxtbegreppet. Han menade att detta inte kan överlämnas till konsumenter på marknaden att besluta om. Medlemmarna i facket måste börja fundera över vad de vill producera.
Sven Nyberg, miljöpolitiskt ansvarig på LO, höll med om det.
Anders Ferbe, vice ordförande i IF Metall, underströk att svensk industri måste vara globalt konkurrenskraftig så att inte jobben slås ut. Klimatsmart teknik kan ge fördelar.
Anders Bergström, tredje vice ordförande i Kommunal, talade om förbundets arbete för att få ett större engagemang bland medlemmarna i miljöfrågorna, ett sådant exempel var det lokala miljönätverket ”Gröna spindeln” som Kommunal startat men tvingats lägga ner.
– Våra medlemmar i Kommunal är miljöarbetare. Om de ”gröna spindlarna” hade fått mer stöd, till exempel i ett miljöprogram att luta sig mot, då hade det yttre miljöarbetet kunnat få större genomslag, sade han.
Ett stort problem för fackföreningarna har varit att få till stånd ett tryck underifrån i miljöfrågorna.