Tätt om dagens Italien
Valeria Parrella ville skriva om sjukvård och utbildning – två av grundstenarna i ett välfärdssamhälle. Hon menar att det nu 150-åriga Italien rör sig i fel riktning.
– Samhällskritik har blivit nödvändigt för att överleva, säger hon.
Lång sjukhusvistelse
– Jag samlade på mig många historier under en lång vistelse på ett sjukhus i Neapel. Det var den perfekta ursäkten för att få berätta om två saker som länge varit i centrum av mitt författarskap: den offentliga skolan och den offentliga sjukvården i Italien, säger Valeria Parrella med den karaktäristiska accenten från Neapel.
Marias hudlösa väntan på sin dotter står i stark kontrast till Neapels hårda vardag. I en värld där man måste vara stark finns lite plats för det som inte är rationellt. Men Maria har också blivit formad till kamp av sin arbetarfamilj, som hon minns i tillbakablickar.
– Hennes förflutna har övertygat henne om att man kan fortsätta framåt med värdighet, det har fått henne att studera envist för att ta ett socialt kliv och gett henne kraft att inte ge upp, liksom en politisk medvetenhet.
Mått på landets hälsa
Valeria Parrella är själv politiskt engagerad, för henne är det fundamentalt att skriva om situationen i dagens Italien. Och skolan och sjukvården är de främsta måtten på ett lands hälsa, menar hon.
– Om välfärden fungerar har landet en framtid, vilket var fallet i Italien på 70och 80-talen, men nu allt mindre.
Ändå är hon hoppfull efter kvinnornas demonstrationer under våren.
– Vi kvinnor har haft kraft nog att omorganisera oss, för att arbetarklassen inte gör det och för att männen är delade, splittrade. Alltså gör vi det själva. Men vi protesterar inte i kvinnofrågan, vi vill att premiärministern som leder det här landet till dess fördärv ska avgå.