– Man arbetar med detaljer, och försöker lösa problemet utan att åtgärda det. Det grundläggande, och allvarliga, är ju löpande bandet och takten på linjen. Allt går tillbaka till detta med linjen och takten. Taylorismen har aldrig varit så vansinnig som i dag, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud på Scan i Kristianstad.
[Ur nummer: 5/2011] I december förra året kände sig Peter Ekström tvungen att vända sig till Arbetsmiljöverket med en begäran om förbud eller föreläggande. Kravet var sänkt hastighet på den nya slaktlinjen för grisar, samt höjoch sänkbara arbetsplattformar (se Mål & Medel nummer 12/2010 och 1/2011).
Nu har han precis fått Arbetsmiljöverkets besked om avslag. Även ett annat skyddsombuds begäran om föreläggande eller förbud avslogs samma dag. I det fallet handlade det om att få bort dåligt underhållna så kallade julgranar, som rullade så trögt att de anställda måste använda skyddsglasögon för att inte få metallflisor i ögonen.
– Jag har läst igenom besluten ett par gånger, men är inte riktigt säker på vad de innebär, säger Peter Ekström.

Avslår men instämmer
Myndighetsspråket och handläggningsrutinerna är inte helt lätta att förstå för en utomstående, även om handläggarna anstränger sig för att göra det begripligt. För samtidigt som Arbetsmiljöverket avslår skyddsombudens begäran så instämmer man i deras syn på förhållandena. ”Med anledning härav kommer Arbetsmiljöverket att i ett separat ärende rikta krav mot Scan” skriver verket. Och därför avslås begäran.
I en särskild underrättelse till företaget förklarar Arbetsmiljöverket att man överväger att besluta om ett föreläggande. I underrättelsen listar man flera krav som kan komma att ställas på Scan.
– Jag är besviken på att begäran avslogs, säger Peter Ekström, men det är ju rätt tuffa krav på arbetsgivaren som beskrivs i underrättelsen.
Det som bekymrar honom är formuleringen ”kan komma att ställas”, och att det är en underrättelse och inte ett direkt föreläggande eller förbud. Vad innebär det?
Man följer de regler som förvaltningslagen ställer upp för myndigheten, förklarar jag. Verket ger arbetsgivaren en möjlighet att frivilligt rätta till bristerna i arbetsmiljön, samtidigt som man flaggar upp för att om ingenting görs så är man beredd att ta till tvångsmedel, alltså ett föreläggande.
– Undrar om arbetsgivaren förstått det också, säger Peter Ekström.

Kan inte påverka hastigheten
Den nya slaktlinjen – med högt uppskruvad arbetstakt och inkörningsproblem med ständiga avbrott och därav följande behov av övertid – är ett gissel.
De partsgemensamma arbetsgrupperna jobbar på för att lösa problemen. Men man kan bara jobba med detaljer konstaterar han. Det allvarliga, hastigheten på linjen, kan man inte göra något åt.
– De tvingas försöka lösa problemet utan att åtgärda det.
Vissa förbättringar har dock gjorts medger han. Dit hör exempelvis en robot som tar över några av de tyngsta och besvärligaste arbetsmomenten.
– Sedan har ju människan också en förmåga att anpassa sig, att vänja sig vid det värsta.
Frågan är vilka konsekvenserna blir på sikt. Klarar en människa att jobba ett helt arbetsliv med de villkor som gäller på slaktlinjen? För Peter Ekström är svaret närmast givet.

Arbetsmiljöverket ser riskerna
Inspektör Ernst Christensen på Arbetsmiljöverket är också bekymrad. I underrättelsen till Scan skriver han:
”Arbetsmiljöverket bedömer arbetssituationen vid den linjestyrda produktionen i slakten som ett ensidigt upprepat arbete, starkt styrt och bundet arbete. Det noterades vid inspektionen att linjearbetet innebär att arbetstagarnas möjligheter att påverka upplägg och den egna arbetsbördan är starkt begränsad. Även möjligheten att ta en paus i arbetet efter behov är begränsad. Detta medför ökad risk för felaktig arbetsteknik, handhavandefel och förhöjd stressnivå. Vidare förekommer kraftuttag, arbete under knähöjd och över axelhöjd i betydande omfattning. Att arbeta med ogynnsamma arbetsställningar, särskilt i kombination med hög arbetstakt, starkt styrt och bundet arbete samt arbete med begränsat handlingsutrymme, innebär stor risk för belastningsskador”.

Kräver hälsoundersökning
De krav som ställs på Scan är bland annat att samtliga på slaktlinjen, även inhyrda, ska erbjudas hälsoundersökning riktad mot belastningsbesvär från nacke, axlar, hand, handled, armar och rygg. Hälsoundersökningen ”ska ha ett sådant innehåll och vara av sådan kvalitet att det finns möjlighet att upptäcka tidiga tecken på belastningsskada orsakad av arbetsmiljön”.
Man ska utifrån varje arbetstagares individuella förutsättningar bedöma riskerna och orsakssambanden med andra faktorer (som stress, arbetstempo och arbetsorganisation) som ökar risken för belastningsskador vid slaktlinjen.
Syftet är att Scan ska upptäcka brister i arbetsmiljön och sedan göra det som krävs för att förebygga uppkomsten av belastningsbesvär och minska riskerna för ohälsa på grund av ogynnsam arbetsbelastning.
Arbetsmiljöverket har tidigare påpekat en rad brister på slaktlinjen och krävt åtgärder, men det räcker inte.
– Vi måste gå vidare, säger Ernst Christensen. Vi vill få Scan att inse att de måste hitta riskerna på individnivå och, som skrivningen i arbetsmiljölagen säger, anpassa arbetsförhållandena till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.
– Generellt handlar det exempelvis om att begränsa tiden med starkt bundet arbete.
Hans Olof Wiklund