Möjligheten för dagens unga att få samma chans som Rikard – fast
jobb och utbildning – är nästan körd

Idag är det inte många ungdomar som gör Rikard Olssons resa fast den inte ligger mer än sju år tillbaka i tiden. Det har skett något på Felix-fabriken i Eslöv. Att över huvud taget få jobb på företaget är svårt och chansen att få fast är minimal.

[Ur nummer: 06/2011] När vi träffar Robert vid ”stora grinden” är en tjej från kommunikationsavdelningen med för att bevaka att vi inte går in i fabriken, det kräver särskilt fototillstånd och det har vi inte.
– Så komplicerat var det inte förr, konstaterar Rikard.
När han växte upp brukade han följa med sin pappa till jobbet på Felix. På den tiden fick besökare komma in utan särskilt tillstånd, det var inte lika strängt. Pappan var huvudskyddsombud. När terminen var slut och skolan gjorde uppehåll fick Rikard sommarjobb på fabriken.
Det var hela tiden nära kontakt mellan skola och arbetsliv. I Eslöv är det fortfarande Felix som är den största privata arbetsgivaren.
– Företaget heter faktiskt inte Felix utan Procordia Food. Felix är bara ett av flera varumärken, påpekar tjejen från kommunikationsavdelningen som hållit koll på oss och lämnar oss när vi kommer till Livs fackexpedition.

Var ungdomsansvarig
Rikard som är 26 år har varit ungdomsansvarig i region Syd och är fortfarande styrelsesuppleant. Det var Robert Johansson, vice ordförande i Livsklubben, som tyckte att vi kunde tala med Rikard, eftersom han är ett bra exempel på betydelsen av skola, jobb och fortbildning.
-Vill du ha kaffe? Jag kan sätta på en panna, säger Rikard.
Medan han fixar kaffet talar jag med Robert Johansson, som sitter vid ett skrivbord belamrat av papper, och han understryker att det bara är ett skenbart kaos. Där under finns en omsorgsfull ordning. Han håller upp en tjock bunt med anställningsbevis som han granskat.
-Vi håller koll, säger han.
Företaget har så gott som inga inhyrda och bara anställningar som är tillåtna enligt avtalet. Det är vikariat på max 2 år under en 5-årsperiod och det är sammanlagd visstids?anställning på max 365 dagar. Därefter övergår anställningarna i tillsvidare, det håller klubben koll på, men de båda formerna räknas var och en för sig.
-Att påstå att höga ingångslöner hindrar företaget att ge ungdomar jobb är fel. Det är rationaliseringar och flytt av produktion som minskar behovet av att anställa. Vid årsskiftet löper avtalet med Semper ut. Ungdomar kommer fortfarande in till gurk- och rödbetssäsongen, men de är inte så många och de får inte fast jobb. Det är det verkliga problemet, säger Robert.
Svenskt Näringslivs tal om höga lägstalöner som hindrar ser han bara som en förevändning för att skapa större inkomstskillnader – då blir det fler med låga löner och några få med avsevärt högre – det vill säga splittring och billigare arbetskraft.
– Det verkliga problem är att ungdomar inte kan få en egen plattform. Utan fast jobb blir det svårt att låna pengar, svårt att skaffa egen lägenhet. Det blir svårt att flytta hem?ifrån, säger Robert Johansson.
När kaffet är klart går vi in i sammanträdesrummet och talar vidare om det goda exemplet, Rikards resa.

Tekniskt problem att lösa
På gymnasiet gick Rikard ”teknik och design”, som inte hade något med livsmedel att göra, men det spelade inte någon roll. Han fick ändå praktik på Felix och han gjorde ett projektarbete. Det handlade om ett tekniskt problem som han skulle lösa på sex månader och det gjorde han.
Ett jobb på ett annat företag hade han faktiskt en kort tid efter gymnasiet, men därefter började han på Felix, blev säsongsarbetande truckförare. Han fick fast jobb 2004-2005, men blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Han fick nya tillfälliga jobb och kvalade åter in som tillsvidareanställd.
-Jag har lärt mig hela företaget, alla avdelningar i produktionen. Det var helt enkelt så att man fick hoppa in där det saknades folk, säger han.
När han började som truckförare tjänade han tillräckligt för att ha råd att flytta till en egen lägenhet, en etta, och han kunde köpa bil. Han ville inte ta studielån för att läsa vidare, men saker blev komplicerade när han efter några år slet ut ryggen och händerna. Orsaken var både de tunga lyften på jobbet, 5-15 ton per dag på barnmatsavdelningen, och det egna intresset för styrketräning, tunga vikter.
För ett år sedan fick han chansen att bli samordnare, en arbetsledande uppgift, och han jobbar nu 3-skift i potatishallen. Han är fortfarande suppleant i klubbstyrelsen. På natten kör de linjen själva, löser alla problemen, det rör sig om allt från skalningen av potatisen till fritering och paketering. Det är 10-11 personer som han leder, inklusive packningsfolk och labb. De jobbar självständigt på natten.

Ettårig distanskurs
Samtidigt som han blev samordnare började han läsa en ettårig distanskurs på Yrkestekniska högskolan i Eslöv, YTH, som gör att han blir processtekniker. Det är alltså högskolestudier men han slipper ändå ta studielån.
-Det är mycket jobb, säger han. Först heltiden på Felix och sedan studierna på fritiden. Men det är jätteroligt, även om jag knappt hinner vara ledig. Det är tur att jag har en förstående sambo som stöttar.
En dag i veckan unnar han sig lite fritid, då åker han till Ringsjön och fiskar.
-Det är min yoga, säger han.
Hur ska man lösa problemet med ungdoms?arbetslöshet? Alla borde ha chansen att få göra Rikards resa, få sommarjobb, anställning efter gymnasiet, övergång till tillsvidare, en lön som går att leva på, möjlighet till fortsatta studier om det visar sig att kroppen tar stryk och motivationen faller på.
Rikard säger att han saknar det fackliga engagemanget, det är den stora nackdelen med resan han gjort. Om han får ett annat jobb efter att han tagit examen från högskolan kommer han inte längre att vara medlem i Livs.
Lisa Andersson från Sjöholms bröd i Malmö har tagit över Rikards uppdrag som ungdomsansvarig i region Syd. De känner varandra väl och hon kommer förbi Felix för att berätta lite om hur hon ser på ungdomarna och facket.
På Sjöholms bröd gör man hamburgerbröd. Det finns 40 fast anställda och många visstidare, som jobbar framförallt på eftermiddagen när man går upp till 3-skift. Det är många unga under 25 år och många med invandrarbakgrund.

”Måste tala med alla”
– Jag håller koll på medlemmarna, hur länge de jobbat, om de har rätt till fast anställning. Det gäller att tala om för alla vad vi i facket gör. Då kommer de som inte är medlemmar och frågar om jag inte kan driva deras rätt till fasta anställningar. Jag säger att jag kan det, men då måste de gå med i facket. Jag tror att vi måste vända oss till dem som inte är medlemmar, tala med dem också.
Hon är 29 år och har jobbat på Sjöholms bröd i fem år.
Hon fick jobbet genom kontakter. Hon hade ingen erfarenhet tidigare av livsmedelsindustrin.
Sänkta ingångslöner ser hon inte poängen med. Det är inte det som är problemet. Nästan alla som jobbar på Sjöholms bröd, både tillsvidare och visstidare, är unga.
– Jag tycker att det är rättvist med lika lön för lika jobb. Det ger oss möjlighet till bättre gemenskap och sammanhållning. Jobben skiljer sig heller inte så mycket åt, säger Lisa Andersson.