Tillverkningen av Hushållsost flyttas från Falkenberg till Jylland i Danmark

Hushållsost är en kvalitetsost som har en skyddad beteckning, Garanterad Traditionell Specialitet, GTS, och den står på EU:s lista över skyddade svenska matprodukter. Men det hindrar inte Arla Foods från att flytta ostproduktionen från Falkenberg till Danmark.

[Ur nummer: 10/2011] Det låter märkligt att Hushållsostens skydd inte skulle röra det svenska ursprunget, men så är det. Det finns skyddade geografiska beteckningar för hårdostar, Svecia till exempel, men den gäller inte för vår mest köpta ost, allmogens egen ost. Då är det bara frågan om en kvalitetskontroll som garanterar att den har gjorts enligt det traditionella och officiella receptet.
Som garant för denna recepttrohet står Svensk Mjölk som också skriver på sin hemsida att några av Sveriges bästa sommelierer utsett Hushållsost till det bästa ostvalet till champagne.

Nedläggning i etapper
Något att skåla för om det inte hade varit för det faktum att Falkenbergs mejeri, Arlas största ysteri, ska läggas ner. I Falkenberg finns 170 anställda vid mejeriet. Nedläggningen börjar nästa år. Då flyttas blockosten och 20-25 tjänster går förlorade, sedan kommer nedläggningen i april 2013.
Därefter tillverkas Hushållsost på Arla-mejeriet på Jylland i Danmark.
Går detta att göra något åt? Går det att hindra? Nej, det tror varken ordförande i Livsklubben i Falkenberg Erland Nyman eller vice ordförande Jonas Karlsson.
Det är kört. Och det är den minskade mjölkinvägningen som är orsaken. Någon facklig motstrategi finns inte.
– Nej, säger Erland Nyman, inte som jag ser det. Vi som fackliga företrädare har reserverat oss mot nedläggningsbeslutet och påtalat att vi tycker att det är ett för oss jäkligt och felaktigt beslut.
Jonas Karlsson tror att storleken har legat Falkenberg i fatet denna gång.
– Det blir en nackdel när det råder brist på råvara, säger han.

Många år på anläggningen
För mejeriarbetarna i Falkenberg känns det bittert. Många har jobbat hela livet på anläggningen som byggdes 1964. Då var den ett under av modernitet med en stor regulator av mjölken med både ysteri och tork. En som varit med hela vägen, som jobbat i 45 år, är Jan-Åke Johansson. Han började när han var 18 år. Han säger att han har trivts varje dag.
– Det har aldrig tagit emot att gå till jobbet, säger han och lägger till: Det kan du skriva upp.
Och det gör jag. Nu är det uppskrivet i Mål & Medel. Han säger också att han är arg.
– Jag är arg på Arla. Jag tycker att de har misskött sin prispolitik, det är inte tillräckligt lönsamt för mjölkbönderna och det slår mot oss, säger Jan-Åke Johansson.
Han menar att Arla som är så stort kan betala mer för mjölken till bonden. Man skulle kunna höja priset till konsument.
Nedläggningen kom som en total överraskning för honom. Lite menar han att man kunde ana det när Arla byggde den stora moderna torken i Vimmerby och la ner torken i Falkenberg. Det var inte bra. Hade de kunnat behålla den hade förutsättningarna varit annorlunda. Nu måste mjölkråvaran räcka till både den stora Vimmerbytorken och Falkenbergysteriet. Det gör den inte.
– Det var hemskt, säger han. Stämningen var på noll den dagen de gav beskedet. Många är oroliga för hus och lån. Det är en turbulent tid. Jag känner med dem som är yngre, det är många familjemedlemmar som jobbar här.
Själv har han tur. Han är 63 år och hinner gå i pension 2013 så beslutet berör inte honom på samma sätt, men det känns ändå väldigt tråkigt att den arbetsplats som han tillbringat hela sitt yrkesliv på inte ska finnas kvar.
Han har jobbat överallt i anläggningen och med åren lärt sig allt, han tillhör en pool som kan hoppa in där det saknas folk. De är fyra personer i denna pool, och den fungerar som en buffert vid korttidsfrånvaro. Den minskar behovet av inhyrning.
– Det borde andra anläggningar ta efter, säger han.

Senaste tekniken från Tyskland
Det stora lyftet för Falkenberg kom 1995 när de slapp den manuella hanteringen. Innan hade de vänt ostar för hand, ett tungt och slitsamt jobb. Nu fick de in den senaste tekniken från Tyskland.
– Vi gick från att ha varit ostvändare till att bli processoperatörer, säger Jan-Åke Johansson.
En som började i torken var Annelie Bondeson, det var också för några år sedan, närmare bestämt 17,5 år. Hon började i torken som helgarbetare.
– Jag kom från en glasfiberfabrik. Det var också fabriksarbete. Jag gillar stämningen på en fabrik, det är goa arbetskamrater. Det trivs jag med. Att göra något nyttigt tillsammans med dem.
Än så länge har hon inte börjat oroa sig över det som händer. Nedläggningen är så långt bort, april 2013. Men hon konstaterar att hon kommer att vakna upp en dag, kanske om ett år och då står hon inför faktum.

Jobbade olika skift
Hon har också sin man på jobbet. Det har varit bra när barnen var små. De har jobbat på olika skift och kunnat berätta för varandra vad som hänt med barnen under dagen, haft lite extra koll.
* Har du någon idé om vad du vill göra i framtiden?
– Jag ska söka något nytt jobb inom industrin. Jag är 45 år och jag tror inte att vården passar mig. Jag vill ha ett industrijobb.
* Kan du tänka dig att bryta upp och flytta någon annan stans?
– Nej, säger Annelie, med eftertryck. Det vill jag inte. Jag vill bo kvar här där jag har hus, barn och vänner, det är jag övertygad om. Jag kan tänka mig att gå någon slags yrkesutbildning, att till exempel ta trafikkort för lastbil. Det sägs att man har nytta av det, transporter kommer att behövas i framtiden.
Hon tycker att det känns jättekonstigt att deras Hushållsost ska tillverkas i Danmark.
– Det är skamligt, säger Jan-Åke Johansson.
För den som gillar svensk Hushållsost är det ändå inte kört. Det finns nämligen en annan mjölkförening i Sverige som också tillverkar Hushållsost och det är Gäsene Mejeri i Ljung. Det är landets minsta förening som ägs av 43 bönder varav 31 mjölkleverantörer. Livs har 21 medlemmar på ysteriet.