I det här numret av Mål & Medel vill vi ge nya infallsvinklar och lyfta fram alternativen som i vanliga fall inte får plats i våra spalter. Stadsodlingen i miljonstaden Cotonou i Benin i västra Afrika, på sidorna 18-21, kan tyckas som ett udda exempel. Men stadsodling är förmodligen en alldeles nödvändig del av vår framtida livsmedelsförsörjning. Det talas till och med om en snabbt växande global gräsrotsrörelse av odlare i de stora städerna. I Sverige är denna rörelse ännu i sin linda, men den kommer förmodligen att växa eftersom stadsodling handlar om hållbar livsmedelsförsörjning och miljö.

Stadsodling omfattar all sorts odling. Det kan hand­la om plantor i balkong­lådor, kolonilotter eller blomsterarrangemang i kommunens regi. Att det blir allt mer populärt att odla i städerna är inte så konstigt med tanke på att befolkningen i städerna växer. Mer än hälften av jordens befolkning bor numera i städerna. 1950 var det färre än 20 procent.

Enligt FN ägnar sig 800 miljoner människor åt stadsodling i betydande omfattning. Enligt de uppskattningar som gjorts så kommer tio till femton procent av jordens matproduktion från dessa odlingar.

Förutom exemplet i Västafrika är utvecklingen i Kongo riktigt glädjande. Där har ett FAO-program för trädgårdsodling i de fem största städerna vänt trenden med kronisk undernäring och skapat ett överskott med ett marknadsvärde på 400 miljoner dollar.
Programmet var ett svar på den mass­inflyttning till städerna som var en följd av en femårig konflikt i östra Kongo. Förutom att förse stadsborna med livsmedel har projektet skapat sysselsättning för 16000 småskaliga odlare.

I Sverige har vi kolonilotter, med anor från första världskriget, som ligger inne i städerna. På dessa lotter odlas mängder av frukt, bär och grönsaker. Ett viktigt bidrag till vår livsmedelsförsörjning. Nu talas det också om att satsa på odlingar på taken. Ett tjugotal av stadens fastigheter kan få gröna tak genom plantering av sedumväxter. De kräver inte så mycket skötsel, berikar insektsliv och syresätter luften.

Riksdagsledamoten Bo Bernhards­son (s), tidigare chefredaktör för tidskriften Tiden, motionerade förra året om stadsodling i hållbara städer. Han ville se åtgärder för att bevara och utveckla förutsättningarna för träd­gårds­­odling i städerna. Han ville också att regeringens skulle utreda hur städernas livsmedelsförsörjning ska säkras och vilken roll husbehovsodlingen kan komma att spela i ett framtida scenario med större konkurrens om livsmedlen på världsmarknaden och ökande behov av lokal produktion. Hans motion avslogs tyvärr.

Så vad pläderar vi för i detta nummer? En satsning på stadsodling och ogräspaj till middag? Ja, det är två provokativa tankar som går på tvärs med vår vanliga syn på rationell livsmedelsproduktion. I grunden handlar det om vårt förhållande till maten och hur det påverkar klimatet och allas rätt till försörjning.

Vi borde tala mycket mer om våra framtida vägval, debattera vad vi kan göra med den styrka som följer av att vara ett förbund som organiserar Sveriges livsmedelsarbetare och tillsammans med andra förbund världens lantarbetare, livsmedelsarbetare samt hotell- och restauranganställda.

Glad sommar!