Nu kommer en ny poesiantologi som öser beröm över det senaste decenniets poeter. Svensk lyrik mår bättre än på länge, menar redaktörerna bakom 32/2011 (Albert Bonniers förlag).

[Ur nummer: 11/2011] Johannes Anyurus överraskande metaforer, Ida Börjels humoristiskt politiska dikter och Hanna Hallbergs genresammanslagningar. Det förra decenniet fullkomligt svämmade över av spännande poesi. Det menar Anna Hallberg, som tillsammans med Jörgen Gassilewski, Anna Nyström och Kajsa Sundin har samlat ihop dikter av 32 poeter från 00-talet.
– Dels var det länge sedan det kom en antologi av det här slaget, senast var FIBs Lyrikklubbs Femton poeter ur 90-talet, som kom 1998. Dels har det hänt så oerhört mycket inom svensk poesi det senaste decenniet, säger Anna Hallberg.
Politiska och sociala frågor är ett tema som flera av poeterna skriver om.
– Många har i dag andra yrken för att försörja sig och de erfarenheterna avtecknar sig i poesin. Rörelsen bort från det klassiska expressiva subjektet medför också att man rör sig mot andra språkliga verkligheter.

Poesi om försörjningsarbete
Jenny Wrangborg skriver till exempel om en kallskänkas vardag och Johan Jönson skildrar försörjningsarbetet i den tunga industrin. Men att ägna sig åt lyrik kan överhuvudtaget vara politiskt, menar Anna Hallberg.
– Absolut. Att insistera på att skriva olika typer av ickekommersiell poesi kan i sig uppfattas som en aktiv och medveten politisk handling.
Att poesin därför skulle vara svåråtkomlig tycker hon inte, och anser att konstnärliga uttryck sällan kan förstås i termer av ”svår” eller ”lätt”.
– Det handlar om lust och bejakelse och nyfikenhet. Poesin finns och är möjlig för alla som vill och är intresserade.

Småförlagens tid
Att poesin nu blomstrar tror Anna Hallberg delvis har att göra med den tekniska utvecklingen.
– Det senaste decenniet har varit småförlagens tid, vilket har passat poesin. Det har också strömmat in översättningar av estetik och teori från många delar av världen som jag tror har påverkat det inhemska klimatet.
* Kommer Nobelpriset till Tranströmer ha någon betydelse?
– Det tror jag. Om inte annat så internationellt och i synen på svensk poesi. Kanske kan också en och annan inspireras av envisheten hos Tranströmer, att det är ett arbete som lönar sig på sikt och kan finna uppskattning flera decennier efter det att dikterna kommit ut.