Ny skrift till 75 årsminnet av den största fackliga solidaritetsinsatsen i Sverige

Det spanska inbördeskriget bröt ut när delar av militären och högerkrafter revolterade mot den demokratiska regeringen i Spanien. Arbetarrörelsen i Sverige var mycket engagerad i kampen mot fascismen. I en ny skrift skildras det imponerande solidaritetsarbetet.

[Ur nummer: 11/2011] – Vi tyckte att det var dags att lyfta fram den största och mest omfattande fackliga solidaritetsinsats som någonsin gjorts, säger Kjersti Bosdotter, ordförande i Arbetarnas Kulturhistoriska sällskap och tidigare ombudsman på Metall.
Hon är en av eldsjälarna bakom skriften För Spanien 1936-2011 som bygger på material som varit publicerat i den svenska fackförbundspressen under inbördeskriget och som ger en bra bild av hur omfattande och utbrett stödet var bland landets arbetare.
– Alla fackföreningar var engagerade och bidrog på olika sätt, berättar Kjersti Bosdotter och understryker att så väl klubbar som sektioner och avdelningar var involverade i solidaritetsarbetet.
I arbetet med skriften har hon varit med om att plöja vad som skrevs i fackförbundspressen under åren 1936-1939 och det har varit spännande läsning, låter hon förstå. Tidningarna var duktiga på att rapportera om händelseutvecklingen i Spanien. De bevakade också noggrant insamlingsarbetet i Sverige.

Foton av folkligt engagemang
Det är framför allt konkreta exempel på detta folkliga engagemang som nu lyfts fram i skriften. Det handlar om många foton från såväl demonstrationer som insamlingar till stöd för Spaniens folk. Det handlar också om ett stort antal dikter, skrivna av arbetare, vars tema är kampen mot fascismen.
”Det skall ej kunna sägas, att vi modet fällt, trots allt i denna bistra vanvettsvärld, som vill det oss beröva.” Så lyder första strofen i en dikt som upptog en helsida i Mål & Medel i maj 1937 och som nu återges i sin helhet.
En viktig insats som det också berättas om är de insamlingar som gjordes till fadderbarnsverksamheten. Det handlade om de många barn som förlorat en eller båda föräldrarna i inbördeskriget. Totalt drevs tio barnhem i Frankrike och två i Spanien med hjälp av insamlade medel. I Arbetarrörelsens Arkiv i Stockholm finns många brev och teckningar från dessa barn bevarade och några exempel finns också med i skriften.
En annan viktig insats som det berättas om är den som gjordes av de frivilliga som åkte till Spanien för att delta i kampen för demokrati. Det var över 40000 frivilliga från hela världen som kämpade på republikens sida, varav drygt 500 svenskar. En tredjedel av dem stupade och många blev sårade.
– Det som var speciellt för Sverige var att det fanns många arbetare bland de Spanienfrivilliga och att många var sjömän, berättar Kjersti Bosdotter.

Besöker historiska platser
Hon ska bara några dagar efter vårt samtal ta tåget till Spanien för att tillsammans med ett 20-tal andra svenskar hedra 75-årsminnet av de internationella brigadernas insats.
– Det här ser jag verkligen fram emot.
Hon berättar att alla vän- och kamratföreningar är inbjudna och att det kommer att finnas många nationaliteter på plats. Tillsammans kommer de att under drygt en vecka besöka historiska platser men också inviga ett minnesmonument på universitetsområdet i Madrid där många stupade hösten 1936 i striden om huvudstaden.
I Stockholm finns monumentet La Mano vid Katarinavägen på Södermalm. Detta monument restes 1977 av De Spanienfrivilligas kamratförening till minne av de svenskar som stupade under det spanska inbördeskriget.
På sockeln står:
”Av de 500 svenskar som år 1936-38 kämpade för Spaniens demokrati stupade var tredje. De gav sitt yttersta vid Madrid, Jarama, Guadalajara, Brunete, Teruel, Aragon, Ebro. Vandrare, stanna – minns dem med stolthet.”