Antalet domar har nästan tredubblats på fyra år tack vare nya regler och specialiserade åklagare

Antalet domar och strafförelägganden i arbetsmiljömål fortsätter att öka. På fyra år har de nästan tredubblats. Aldrig någonsin har de varit så många som i fjol, då avgjordes 147 mål.

[Ur nummer: 11/2011] Arbetsmiljöverket har låtit göra en sammanställning av arbetsmiljömålen under de senaste tre åren. Sammanställningen visar att antalet domar och godkända strafförelägganden ökat mycket kraftigt.
År 2007 avgjordes 53 mål, förra året var det 147.
– Det är en kraftig utveckling vi ser, och den beror helt på tillkomsten av Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och de nya reglerna för företagsbot, säger Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Middelman.
Den nya nationella åklagarkammaren för miljö- och arbetsmiljöbrott, Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål (Rema i dagligt tal), startade sin verksamhet i januari 2009.

Specialiserade åklagare
Remas åklagare slipper andra ärenden, och kan specialisera sig på miljö- och arbetsmiljömålen. Och det har speciellt på arbetsmiljöområdet gett resultat.
Företagsboten infördes 1986 som en särskild rättsverkan av brott. Företagsboten blev dock ingen framgång, varken bland åklagarna eller i domstolarna. Exempelvis ledde ytterst få arbetsmiljöbrott till företagsbot. Villkoren var helt enkelt för hårda.
Ändringen av reglerna 1 juli 2006 innebar att villkoren mjukades upp rejält.
Samtidigt infördes en bestämmelse om åtalsprövning. Den innebär att en åklagare normalt inte får åtala för ett brott där det kan bli tal om företagsbot.
Företagsboten ersätter alltså till viss del straff av fysisk person, och är nu den vanligaste påföljden i arbetsmiljömål.
Brotten måste fortfarande utredas men med företagsboten behöver inte åklagaren kunna peka ut vem som exempelvis tagit bort ett skydd, vem som är skyldig. Det räcker med att man kan konstatera att ett brott begåtts.
De nya reglerna om företagsbot innebar också att lägsta beloppet sänktes från 10000 kronor till 5000, och att högsta belopp ökade från 3 miljoner kronor till 10 miljoner. Nytt var också att åklagarna fick möjlighet att skriva ut så kallade strafförelägganden, om företagsboten är högst 500000 kronor.
Ett godkänt strafföreläggande har samma innebörd som en fällande, lagakraftvunnen dom, men företaget slipper rättegång.

Ny snurr på målen
Den nya företagsboten har gjort att det blivit ordentlig snurr på arbetsmiljömålen.
Under 2007 utdömde domstolar företagsbot i två fall. Förra året var det 123 mål där påföljden blev företagsbot, och av dem skrevs närmare 100 ut av åklagare i form av strafföreläggande.
Det ökade användandet av företagsbot avspeglas också i totalsummorna för utdömda böter. 2007 rörde det sig om 160000 kronor. Förra året var det 14,3 miljoner kronor.
De flesta arbetsmiljömål rör brott mot arbetsmiljölagen, AML. Av förra årets sammanlagt 147 arbetsmiljömål gällde 82 just brott mot AML. Vanligast är att man börjat bygga utan att ha upprättat någon arbetsmiljöplan, inte gjort någon förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket, missat att anmäla olyckor och tillbud eller använt lyftar och liknande utrustning som inte besiktats.
Resterande mål gällde arbetsmiljöbrott (vållande till annans död eller kroppsskada eller framkallande av fara för annan). I 57 fall handlade det om vållande till kropps?skada. Sex mål gällde vållande till annans död.
Sammanställningarna över domar och godkända strafförelägganden i arbetsmiljömål 2008, 2009 och 2010 finns utlagda på Arbetsmiljöverkets hemsida och kan laddas ner som PDF-filer. Adressen är: www.av.se/lagochratt/domar/