Hotell- och restaurangfackets
undersökning visade chocksiffror

En granskning som Hotell- och restaurangfacket gjorde i somras av 54 arbetsplatser i Stockholm visade att många arbetsgivare med migrerad arbetskraft bröt mot såväl kollektivavtalet som mot de ansökningshandlingar som de lämnat till Migrationsverket.

[Ur nummer: 11/2011] En eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades på 33 av 54 restauranger.
Det handlade i de flesta fall om lönedumpning och bristfälliga anställningsbevis och lönespecifikationer som gör det svårt att i en tvist bevisa att man ens haft en anställning.
Hotell- och restaurangfacket vill att regeringen styr upp regelverket för att undvika att människor hamnar i kläm.
Bland annat föreslås att den arbetstagare som träder fram och söker hjälp inte ska riskera utvisning. Istället ska de garanteras att stanna arbetstiden ut och ges möjlighet att söka nytt arbete.

Strategi: teckna avtal
Livs lokalombudsmän i region Öst, Natasa Stojkovic, Sverker Andersson och Nicklas Nilsson har haft ett möte med Migrationsverket för att informera sig om det nya regelverket.
– Vår strategi är är att teckna avtal med de nya företagen som importerar arbetskraft. Då kan vi begära anställningsbevis. Därefter gör vi avtalskontroll och kan då passa på att värva medlemmar. Det är så vi ska jobba, säger Nicklas Nilsson.
* Vad gör ni om ni inte har medlemmar på ett företag?
– Även utan medlemmar har vi rätten att kontrollera att avtalet följs. Jag hävdar det.
Sverker Andersson tror att den fackliga kontrollen kan funka på en del företag, men långt ifrån på alla:
– Problemet är att det också betalas ut helt andra löner, mycket lägre, än de som redovisas officiellt. För oss blir det svårt att belägga, eftersom migrantarbetarna är rädda för att stöta sig med arbetsgivaren. Om de förlorar jobbet och inte hittar ett nytt utvisas de efter tre månader.
Han betonar att migrationen måste ses från olika håll. För migrantarbetaren är det positivt att få komma till Sverige och få en anställning hos en arbetsgivare. Det kan vara kompisar från hemlandet som erbjuds möjlighet till ett jobb och ett bättre liv.
– Det som inte är okej är dumpning av löner och arbetsvillkor och förmedlingsverksamhet där migrantarbetaren måste betala arbetsgivaren för att få jobba. Det är människohandel.
Det står i de nya reglerna att lönen som erbjuds en migrantarbetare ska vara minst 13000 kronor, det är vad Migrationsverket uppskattar att en arbetstagare behöver för att leva i Sverige.
En del arbetsgivare som importerar arbetskraft väljer att räkna om kollektivavtalets minimilön till procent av anställningen, säg 66 procent. På det sättet får man en lön som motsvarar garantibeloppet.
– Det blir väldigt svårt att kontrollera att den anställde verkligen jobbar deltid, alltså är ledig en dag i veckan, och inte jobbar heltid eller mer utan betalning, säger Sverker Andersson.

Arbetsmarknadsprövning
Utifrån Hotell- och restaurangs granskning i somras har Tomas Eneroth och ytterligare sex socialdemokratiska riksdagsmän skrivit en motion där de kräver att arbetsmarknadsprövning införs igen. Den gjordes tidigare för varje bransch av arbetsmarknadens parter och arbetsförmedlingen. Nu är det arbetsgivaren ensam som avgör om det behövs arbetskraftsimport eller inte.