[Ur nummer: 11/2011] Rejäla löneökningar är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse. Det tror jag alla kan ställa sig bakom. Det är det jag brukar få höra på min arbetsplats:
– Fixa så att jag får en högre lön.
Något annat man kan få höra är att man är lite tveksam om man ska fortsätta att vara med i facket för det är ju så dyrt och inget får man för pengarna. Förr minsann, då gjorde facket mycket mer.

Det kan jag intyga att det gör vi nu med. Vad som är skillnaden nu är att vi faktiskt har det rätt så bra. Visst kan det bli bättre, stress och psykosociala arbetsmiljön, underbemanning med mera är något som många av oss kämpar med.

Men vi har bra kollektivavtal. Det vi måste göra är att försvara vårt kollektivavtal.
Efter att jag varit inne på arbetsgivarnas, Lis, hemsida och sett deras krav så förstår jag vad som skulle hända på våra företag om inte vi organiserade fanns. Ingen löneförhöjning alls på de lägsta lönerna. Argumentet för det är att ungdomar lättare ska komma in på arbetsmarknaden.
Skulle vi gå med på det så skulle vi lönedumpa hela arbetsmarknaden på sikt. Vem skulle anställa fyra ungdomar på ett café om det enbart behövdes tre bara för att de har lägre lön? En uppmaning till alla är att gå in på www.li.se och läsa kraven.

Det som står där skulle bli verkligt om ingen av oss var med i Livs. Det är banne mig allas vår uppgift att se till att de som står utanför facket går med. Om vi alla ställer oss utanför så kan vad som helst hända.
Är det rätt att de oorganiserade skor sig på oss? Det är på tiden att vi säger ifrån att de som är med och delar på kakan också är med och betalar.

Man ska inte ta någonting för givet. Med den regering som vi nu har som är inne och pillar lite var stans i våra lagar. Semesterlagen och anställningsskyddslagen är några av de lagar de varit och ändrat i. Det är inget som gynnar oss arbetare. Det är också viktigt att komma ihåg att vi är arbetare och det finns ett parti som företräder oss arbetare och det är Socialdemokraterna.

Glöm inte detta den 14 september 2014 då vi ska gå och rösta.
Ha det gott alla livsmedelsarbetare och glöm inte att alla ska vara med, tillsammans är vi starka.

Ulrika Karlsson