[Ur nummer: 12/2011] Den vita revolutionen kom till för att produktionen av mjölk inte var tillräcklig i Indien och att landet tvingades importera. Kooperativ bildades efter kriget och 1971 infördes Operation Flood program. Det var ett av världens största jordbruksutvecklingsprogram och var i gång i 26 år. Tio miljoner jordbrukare blev medlemmar i cirka 73000 mjölkkooperativa företag.
På 1990-talet tog export och import ut varandra. Från 2001 har Indien varit en nettoexportör av mejeriprodukter. Efter 2003 har importen dippat medan exporten ökat kraftigt – dock utgör den fortfarande en liten andel.
Den privata sektorn (inhemsk och utländsk) har ökat sin andel av mejerisektorn. Nyligen har också lagen ändrats och möjliggör att kooperativ omvandlas till företag.
Närvaron av den privata sektorn inom mejerinäringen är något nytt då mejerinäringen tidigare var en skyddad sektor vilket resulterat i att den övervägande majoriteten av fackligt anslutna arbetare på mjölkproducerande företag är anställda på kooperativ.
Den privata sektorn skiljer sig från den kooperativa sektorn. Den privata är inte bunden till sociala mål som utveckling av landsbygd, livsmedelssäkerhet (att det är ett rimligt pris på mjölken) och fattigdomsbekämpning.
Indien vill nu fördubbla sin mjölkproduktion fram till 2020.
Det var 2006 som IUL lanserade idén att bilda en facklig federation inom mejerisektorn i Indien. En rad möten hölls. I juni 2009 registrerades DEFOI (Dairy Employees Federation of India) vars uppgift är att försvara mejeriarbetarnas rättigheter oavsett partitillhörighet. DEFOI har också satt i gång en kampanj för att rädda kooperativen.