Gallup undersöker varje år vad folk i drygt hundra länder tänker om framtiden. Och får alltid samma resultat: Optimismen är starkast i södra Afrika – och lägst hos oss här i Väst­europa!

Jag tänkte på detta nyligen under ett seminarium kring mat och jordar i Afrika. Medan vi ofta informeras om att hundratals miljoner människor i Asien de senaste tio åren lyfts ur fattigdom till ett hyfsat bra liv, fortsätter media att förmedla bilden av Afrika som en kontinent som sjunker allt djupare ner i hunger och misär.

Så har det kanske varit. Men idag är den Afrikabilden en schablon. Stora framsteg görs på många områden.
Ett exempel: För femton år sedan var åtskilliga jordar i Tigray i Etiopien förstörda genom vanskötsel och erosion och 40 procent av befolkningen helt beroende av matbistånd utifrån. Nu är läget förändrat: Många betes- och åkerlandskap i provinsen är restaurerade, skördarna 50 procent större och hungern körd på porten.
Bakom succén står bönderna själva, forskare och rådgivare. Och Institutet för hållbar utveckling som startades 1996 av den radikala amerikanska teologiprofessorn (!) Sue Edwards.
Kofi Annan har också, efter åren som FN-chef, hängivet ägnat sig åt försörjningsfrågorna på sin hemkontinent. Det sker genom organisationen AGRA, Allians för en grön revolution i Afrika. Målet är att ”fylla Afrikas brödkorgar”! Till 2020 skall man halvera livsmedelsbristen i femton länder – och fördubbla inkomsten för 20 miljoner småbönder, av vilka de flesta är kvinnor.

Det handlar om att välja ut och stärka sortiment av lokala, högkvalitativa sorter av majs, kassawa, bönor och ris, och göra dem mer motståndskraftiga mot klimatförändringar, torka och översvämningar.
Men det gäller också att utbilda småbönderna och skapa förutsättningar för dem att komma in på den lokala och regionala matmarknaden där de kan sälja sina produkter och tjäna pengar som sedan kan återinvesteras i nya bättre redskap och utsäden.

Sue Edwards och Kofi Annan fick för några veckor sedan motta varsin halva av den årliga prissumman på 1 miljon kronor från Göteborgspriset för hållbar utveckling. Det var välförtjänt och kommer sannolikt deras projekt till godo.
Nu är det upp till omvärlden att också ge sitt politiska stöd till den gröna afrikanska revolutionen. Västvärlden måste sluta förstöra för Afrikas småbönder genom att dumpa livsmedelsöverskott och med subventioner konkurrera ut dem på deras egna lokala marknader.

EU har nu äntligen slagit in på den vägen i sin livs­medelspolitik. Och 2013 skrotas exportsubventionerna helt. Det känns gott att veta när vi sitter där vid våra egna dignande jul- och nyårsmåltider.