Att pressa ned matchvikten under hundra kilo var ett av mina få nyårslöften. Eftersom jag redan lämnat livet som chokoman – med flera choklad­kakor varje dag! – handlar det om att äta färre mackor. Och det är ingen dans på rosor för en som i alla tider betraktat smörgåskäk som en guldkant på tillvaron.
Men jag gör så gott jag kan – och häromdagen var jag nere i 100,8 kg. För att fira denna glada händelse smaskade jag raskt i mig tre små godbitar.
Och steg raskt till 103 kg.

Nåväl, jag skall nog gå i mål så småningom. Även om jag då och då också kommer att vilja avnjuta en eller annan hamburgare. I all synnerhet som de numera finns i ganska nyttiga koncept. Tack vare min vän Jan Brittelund – tidigare okrönt hamburgerkung i Uddevalla och nationell profet i branschen – finns ju nu sedan länge möjlighet att ersätta det vita brödet mot grovt. Och spetsa anrättningen med sallad och annat grönt.

Ur folkhälsosynpunkt är detta en positiv utveckling. Alla hamburgare är dock inte designade enligt hälsotrenden. Däremot lockar de gröna alternativen alltfler hungriga till gatuköken. Hamburgerkedjan Max ökade 2010 sin försäljning med 18 pro­cent till 1,4 miljarder kronor. McDonalds har de senaste fyra åren haft en stigande säljkurva i Sverige; globalt har kedjan ökat med tio procent och steker nu hamburgare för nästan 7 miljarder dollar årligen.

De gröna hamburgarna bidrar alltså till att dra upp den totala konsumtionen av det nutrions­folk kallar skräpmat. Många måltids­experter frågar sig också varför hamburgarna fortfarande ingår i paket med pommes frites och söt läsk som standardval. Alltså sådana lättsmälta snabba kolhydrater som alltfler människor idag vill undvika.

Hamburgare är förstås inte det stora problemet när det gäller kaloriintag, övervikt och fetma. Förra året visade en amerikansk studie hur det snarare är de små förändringarna i matvanor och livs­stil som avgör vikt och hälsa. Forskarna följde 120000 kvinnor och män i bortemot tjugo år av deras liv. I snitt gick de upp 1,5 kilo under en fyraårsperiod. Men skillnaderna inom den stora gruppen var tydliga:

• De som ofta åt chips, potatis, läsk, vitt mjöl och söta desserter lade på sig fler extrakilon. Särskilt som de oftare åt rött kött och satt i tv-soffan men sällan gick på gym eller på annat sätt höll kroppen igång
• De som valde att i stället äta långsamma kolhydrater som i fiberrika grönsaker, frukt, nötter och fullkornsprodukter höll vikten och lyckades rentav gå ner några kilon. Trots eller kanske snarare tack vare att de åt mer yoghurt och ost än den första gruppen.

Forskningen visar alltså att det är vardagsnära val som gör skillnad. Det vetenskapligt belagda mantrat lyder: Undvik snabba kolhydrater, satsa på de långsamma. På köpet minskar också risken för cancer och hjärt-kärlsjukdomar.
Ett annat självklart bra recept är att ge sig ut på en daglig promenad i omgivningarna. Snart sjunger kol­trasten! En njutning för både kropp och själ.