Uppklädd arbetare gör reklam för oljejättarna

En annons med en arbetare som är sponsrad av den amerikanska oljeindustrin är det senaste kapitlet i historien om de amerikanska gröna jobben. Det är American Petroleum Institute, API, som står bakom detta.
Annonsen i USA Today i slutet av februari kom inte som någon överraskning för Sean Sweeney och hans två forskarkollegor Jill Kubit och Lara Skinner på arbetslivsinstitutet Cornell GLI, som ligger intill Empire State Building på 34:e gatan i New York.
Att oljebolagen i princip har obegränsat med pengar att spendera på lobbying visste de. Det är inte den stora kostnaden för annonsen – omkring 100000 dollar – som sticker i ögonen, utan det är arbetaren, uppklädd och stylad för att tjäna som röstfångare åt oljebolagen som med sin utvinning av fossil energi till billiga priser står i vägen för hållbar omställning.
Med stjärnbaneret på hjälmen säger arbetaren: ”Jag är en energiväljare. Jag röstar för fler amerikanska jobb.” Till höger om honom finns en kampanjknapp som refererar till de stora oljebolagen.

700 000 biljoner dollar i vinst
Sean Sweeney menar att det inte bara handlar om oljebolagens pengar, deras enorma vinster. Under de senaste tio åren har de tjänat 700 000 biljoner dollar, alltså inte i omsättning utan vinst. (Det är 12 nollor). Med dessa pengar har de i decennier styrt amerikansk politik.
– Det handlar också om avsaknaden av ett trovärdigt alternativ till oljebolagen. Det gör att arbetarna ställer sig bakom sina bossar. Vad bolagen säger till de fackliga ledarna är: Vill du att dina medlemmar ska behålla sina sjukvårdsförmåner och pensionsförmåner är det bäst för dig att du följer med oss till Washington och börjar prata jobb inom energisektorn. Om de fackliga ledarna gör det frivilligt eller motvilligt spelar ingen roll, de måste helt enkelt göra det, säger Sean Sweeney.
Omställningen till gröna jobb är en komplicerad fråga för de amerikanska fackföreningarna. Sean Sweeney menar att deras spontana inställning är positiv. Den gröna ekonomin kan alstra jobb och fackföreningarna tänker att de kan organisera denna sektor.

Antifackliga företag
Problemet i USA är att organisationsgraden är så låg och det kommer att krävas stora insatser för att organisera arbetarna i de gröna företagen som kämpar för att överleva med små marginaler.
I början är dessa företag ofta antifackliga.
Ett positivt exempel är ändå Bluegreen-alliance, den blågröna alliansen mellan fackföreningar och miljöorganisationer som bildades 2006 för att lobba för satsningar på nya gröna jobb.
– Den har på ett effektivt sätt satt fokus på att jobb och miljöskydd kan samsas, att den gröna ekonomin har en betydelse för USA:s konkurrenskraft för att återuppbygga den egna produktionsförmågan, modernisera och investera, berättar Sean Sweeney och fortsätter:
– Obama satsade stort på den gröna ekonomin, när han tillträdde 2009. Han la ett stimulanspaket på 700 miljarder dollar, men pengarna spenderades brett i form av skattlättnader för företag som anställde. Det hade varit bättre om han hade gjort som på 30-talet, under New Deal, och med federala medel finansierat nya gröna jobb. Det hade också stärkt regeringens legitimitet.
Som det blev nu drunknade de nya gröna jobben i finanskrisen och den stigande arbetslösheten. Den blågröna-alliansen hamnade också i en kris när några av de stora fackföreningarna inom energi- och byggsektorn beslutade sig för att inleda ett formellt samarbete med oljeindustrin.
Det är det samarbetet som ligger bakom annonsen med den uppklädde arbetaren.

Vill bygga ny pipeline
För den amerikanska oljeindustrin har det varit viktigt att få utvinna de nya gas- och oljefyndigheterna som ligger långt ner i markens skifferlager.
Man vill också ha en pipeline från Kanada till USA och denna pipeline är problematisk ur miljösynpunkt eftersom den går genom färskvattenreservoarer.
Utvinningen av nya olje- och naturgasfyndigheter kräver mycket riskfulla metoder, så kallad fracking, och det har väckt mycket protester. Det är om dessa frågor som jobb-, energi- och miljödebatten handlar och den blågröna alliansen har inte orkat ta ställning, förmodligen av rädsla för att förlora medlemmar, antingen bland fackföreningarna eller miljöorganisationerna.
– Alliansen har bara velat tala i positiva termer om alla nya jobb som den gröna ekonomin kan tänkas leda till, men det räcker inte, säger Lara Skinner.
Också utvinningen av kol görs på ett allt mer hänsynslöst sätt. Bolagen jämnar helt enkelt ner hela berg. Det är dålig arbetsmiljö med många olyckor.
– Vi kallar det för hänsynslös företagsledande, säger Jill Kubit.

Fler jobb med vindkraft
En fråga som till slut infinner sig är om det över huvud taget finns någon trovärdighet i USA:s omställning till grön ekonomi?
– Jag skulle vilja beskriva det så här, säger Sean Sweeney. Om man tittar på den amerikanska kolindustrin så sysselsätter den omkring 80000 personer. Vindkraftsindustrin sysselsätter 100000 personer. Kol ger upphov till hälften av USA:s elektricitet. Vindkraften ger 1 procent. Så man skulle kunna säga att om vi hade 10 eller 20 procent vindkraft så skulle många fler få jobb.
Han konstaterar att den gröna ekonomin har möjligheter att skapa nya jobb. Kol är kapitalintensivt och ger få jobb. Vindkraft är arbetsintensivt och ger många jobb, men verkligheten är att vind och solkraft tillsammans bara ger upphov till 2 procent av den totala elkraften.
Den gröna ekonomin i USA har problem på grund av de låga energipriserna som följer av gasutvinningen. Dessutom har Kina tagit över produktionen av solceller, flera projekt i USA som startats med statligt stöd har stängts och flyttats till Kina.

”Lär av Tyskland”
– Vi kan inte fortsätta låtsas som att marknaden kommer att skapa gröna jobb åt oss, för det kommer den inte att göra. Det behövs mycket mer industripolitik. Se vad Tyskland gör. De kontrollerar priset, de låter inte gas konkurrera med sol, utan de ser till att det finns ett reglerat pris, så att alla som producerar elektricitet kan ha en förutsägbar lönsamhet. Problemet i USA är tron på den avreglerade marknaden och de relativt låga elpriserna, säger Sean Sweeney.
Forskarna vill se en federal satsning på den offentliga sektorn.
– Obama hade kunnat ge pengar till delstatsregeringar så att de hade kunnat anställa fler lärare. Istället avskedades tusentals lärare. Vi har haft tusentals busschaufförer som avskedats för att kommuner inte har tillräckligt med pengar. Istället blev det skattelättnader, konstaterar Lara Skinner.
Hon menar att den offentliga sektorn behöver växa i USA, det är där behoven finns och att tillfredsställa dem ger gröna jobb. Om kollektivtrafiken växer på bekostnad av bilismen så är det ett steg i rätt riktning.
Det räcker att åka i New Yorks gigantiska tunnelbanesystem för att inse potentialen. Underhållet av tåg och perronger är eftersatt, det är smutsigt, bullrigt och det skulle kunna se helt annorlunda ut, om det fanns ett annat ekonomiskt tänkande.

Gröna jobb kräver statligt ägande
– Det som behöver göras är det som skedde när jag var liten i England. Vi bodde i ett allmännyttigt hyreshus och vi blev tillsagda att vi skulle bo i ett annat hus i några veckor medan vårt renoverades. Som barn tyckte vi att det var kul. När vi kom tillbaka hade huset tilläggsisolerats, fått dubbla glas och så vidare. Det fanns en gemensam finansiering av upprustningen som betalade sig genom sänkta energikostnader, säger Sean Sweeney och fortsätter:
– Detta är vad vi behöver, ett offentligt program för energisparande, som sänker utsläppen, skapar arbeten, men det måste skötas och betalas av regeringen. Marknaden och de privata investeringarna har inte mekanismerna för att lösa detta. Om vi vill få fram fler gröna jobb krävs det statligt ägande.