För femhundra år sedan an­lände ett trettiotal romska familjer till Stockholm. Anteckningen om detta i Stockholms stads annaler för 1512 är anledningen till att 2012 kallas romskt jubileumsår. Nyligen uppmärksammat vid en konferens anordnad av Kulturrådet på regeringens uppdrag med syftet att synliggöra romerna i den svenska nationella historien och i kulturlivet.
Romernas talan i Sverige förs av starka kvinnor: Silver­smeden Rosa Taikon som skildrar romernas 1900-tals­historia genom att osentimentalt men starkt återberätta sin och systern Katarina Taikons personliga livsöden och kamp. Soraya Post, ordförande i International Roman Women’s Network, som med patos påpekar att romernas rättigheter handlar om politik när stater ständigt bryter mot sina åtaganden om mänskliga rättigheter.
Nyligen konstaterade Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänsk­liga rättigheter, i en tung rapport att antiziganismen ökar i Europa. Extremistgrupper sprider hat och våld; framförallt i Ungern, men också i Bulgarien, Tjeckien och Italien. Trots tidigare hård kritik från EU fortsätter Frankrike, som 2010 utvisade tusentals romer, sin deportationspolitik utan påföljder. Sverige anses vara det land vid sidan av Spanien där romer
integreras bäst, trots att 80 procent är arbets­lösa och få går ut grund­skolan. Sverige har dock kritiserats av Europarådet för brister i hemspråksundervisningen och för att deportera romer till Kosovo.
Regeringen presenterade i februari en strategi för romsk integrering med ambitionen att en rom som föds 2012 om tjugo år ska ha samma möjligheter som en icke-rom.
En vitbok om lidandet och övergreppen som romerna under 1900-talet har utsatts för av myndigheterna – bland annat tvångssteriliseringar – ska också sammanställas. På den punkten antar regeringen rekommendationen från Europarådet, som även anser att romerna ska få en officiell ursäkt. Romernas svenska historia är förvisso en historia om förtryck, fördomar och förföljelser. Men någon officiell ursäkt blir det inte.