Nu dansar våren in – med sol, värme, fåglar, dofter. Ni har förstås hört kol-trastens mjuka lite vemodiga sång, skönast i ottan eller på kvällskvisten. Och ni ler åt talgoxens cykelpump: tu-ti-tu-ti-tu-ti. På de blånande fjordarna ligger gudingarna – ejderhanarna – och ropar med sin mörka bas: aou, aou.
Musik som betyder en enda sak: Kom och älska med mig, låt oss sprida våra gener tillsammans!

Nu dröjer det inte länge förrän blåsipporna skjuter upp ur det vissna fjolårs-
lövet. ”Det är markens och vårens äldsta trick”, för att citera nobelpristagaren Tomas Tranströmer.

Det pirrar i vinterbleka människokroppar. De allt längre dagarna gör att mer och mer ljus flödar in i våra vävnader och bryter ned sömnhormonet melatonin. Resultat: Vi blir mer alerta, mer vakna för livet. Troligen gladare.
Allt detta vet vi av egen erfarenhet. Men det roliga är att det nu också finns en hel massa klinisk forskning som tydligt visar vilken god effekt naturupplevelsen har på vår kroppsliga och själsliga hälsa.
Psykologen Roger Ulrich utgår från hypotesen om biofili, det vill säga att människan i grunden har en stark närhet och kärlek till naturen eftersom hon är en produkt av den och levt i nära samspel med den genom årmiljonerna. Ulrich finner belägg för att vi mår generellt bättre genom att bara se eller vistas i skog och mark

De ryktbara miljöpsykologerna Rachel och Stephen Kaplan kvalificerar resonemanget genom att peka på skillnaden mellan riktad och spontan uppmärksamhet. Den riktade uppmärksamheten behöver vi när vi kör bil, är på jobbet, tar ut pengar på bankomaten mm. Men den gör storhjärnan trött och i behov av vila och avstressning. Vilan kommer när spontana uppmärksamheten – eller fascinationen som forskarna också kallar den – tar över och vi bara njuter av fågelsång, porlande vatten, vindens sus i trädkronorna. Utan prestationskrav.

Clare Cooper Marcus studerar patienter på amerikanska sjukhus. 95 procent av dem uppger sig må bättre efter utevistelser, särskilt om de mötts av en mosaik av enkla basala upplevelser – vackra blommor, surrande insekter, kluckande vatten, lukter.
Det rimmar med biologiprofessorn E O Wilsons tes om att Homo sapiens har en medfödd fascination för variationen i naturen, det vi numera kallar biologisk mångfald. Ett begrepp som Wilson för övrigt är pappa till. Själv brukar jag säga att naturen är en gratis-losec för den stressade, med enbart positiva biverkningar!

Naturen ersätter givetvis inte sjukvården. Men Doktor Koltrast och Syster Blåsippa erbjuder just nu en härlig förebyggande hälsoklinik.