Bild:

Det är inte så många som beskriver sitt jobb som ett äventyr men det gör Lucas Monryd som är bryggare på Eskilstuna Ölkultur. Han ställs inför nya utmaningar i stort sett varje dag.
Eskilstuna Ölkultur är Sveriges första bryggeripub. Den är inrymd i en vacker 1800-tals- byggnad på Faktoriholmarna i centrala Es­kils­­tuna.
– Det är ganska vanligt att småbryggerier håller till i k-märkta lokaler, berättar Lucas Monryd som guidar mig runt i bryggeriets lokaler.
Han är 21 år och blev klar bryggeritekniker för ett år sedan efter att ha gått en tvåårig yrkes­utbildning i Ludvika. I utbildningen in­gick praktik. Det var tack vare den som han fick jobb som bryggare på Eskilstuna Ölkultur. Det märks att han trivs, att han hamnat rätt i livet.

Varierande arbetsuppgifter
– Det är lite av ett äventyr att arbeta här. Det finns många fördelar med att arbeta på ett litet bryggeri. Jobbet är mycket mer varierat än vad det hade varit på ett stort bryggeri. Det är också en vänskaplig stämning, det är inte så hierarkiskt, säger han och fortsätter:
– Jag har haft tur. Det är inte lätt att få jobb på ett litet bryggeri. Men ägarna gillade mig. Vi lärde känna varandra rätt bra under min praktik. De satte sig och räkna på det hela och kom fram till att de hade råd att anställa mig.
Han kallar sig för bryggare men säger samtidigt att han är långt ifrån färdiglärd.
– Jag lär mig nya saker nästan varje dag. Jag gör också nya recept tillsammans med Anders (en av delägarna, red. anm.) som bryggt hemma i 15 år. Vi pratar mycket öl och lär av varandra.
Han berättar att mycket av arbetet utförs manuellt och att han är ganska så trött när han kommer hem, speciellt efter att ha korkat igen flaskorna för hand.
– Vi kommer snart att få en ny tappningsmaskin. Den ska inrymmas i nya lokaler som vi får ta över från kommunen. Det kommer att underlätta jobbet plus göra det möjligt för oss att utöka produktionen.
Vi slår oss ner i puben. Här finns de stora klassiska kopparpannorna som rymmer bryggverken. Här finns också jästankar i rostfritt stål. Då och då måste Lucas gå ifrån under vårt samtal för att kolla temperaturen på mäskningen (krossad malt och vatten). Det är en hel del pyssel och tar en hel arbetsdag, berättar han. Därefter tar jäsningen fem dagar och lagringen 3-4 veckor.
Den här torsdagen i mitten av juni är det folköl till Ica Ekängen som han håller på och brygger. Han berättar att det blir allt vanligare att livsmedelsbutikerna i närområdet beställer lokalproducerad folköl och lättöl. De levererar också öl till de lokala System­bolagsbutikerna. Förutom öl på flaska säljer de även öl på fat till restauranger och pubar. De tillverkar ett 40-tal ölsorter. I den egna puben har de hela 14 tappkranar.
– Våra gäster föredrar vårt öl på fat framför tappat på flaska, förklarar Lucas.
Puben har öppet fredagar och lördagar. Han hoppar själv in då och då som bartender.
– Det är kul. Då får jag respons på ölet som jag varit med om att brygga.

Började som förening
Eskilstuna Ölkultur var från början en föreningspub som startades 2003 av fem entusiaster som länge bryggt öl hemma och närde en dröm om att en dag starta ett riktigt bryggeri. Deras satsning på föreningspub föll i god jord och banade vägen för dagens bryggeripub. Föreningen har idag 2 600 medlemmar som äger 49 procent av aktierna i Eskilstuna Ölkultur AB, de fem grundarna äger 51 procent.
Det är inte bara bryggeriets öl som drar besökare. Varannan vecka har de musikframträdande. Lucas har själv spelat här med sitt punkband, det var i augusti förra året. Konstutställningar är också vanligt förekommande i lokalerna. Just nu handlar det om Robert Nybergs finurliga teckningar samt målningar av Torsten Jurell som hänger på väggarna.
– Tanken är att vara centrum för den lokala kulturen. Vi står för ölkulturen och så bjuder vi in andra som står för annan kultur.
Lucas konstaterar att det är lätt att bli gripen av öl. När han är ute på krogen försöker han alltid prova nya sorter om det finns möjlighet. Att bara beställa en stor stark rakt av, är som att svära i kyrkan låter han mig förstå. Han är mer intresserad av smaken än av ruset.
Så berättar han om resan han nyligen gjort till Belgien då han besökte Cantillon, bryggeriet som brygger suröl, en belgisk raritet. Bryggaren tillsätter ingen jästkultur utan låter jäst och bakterier från luften starta jäsningen. Lucas berättar att det speciella med bryggeriet är att de inte städar, istället låter de spindlar hålla rent.
– Och det fanns spindlar överallt, stora sådana, och det var ganska otäckt, speciellt för mig som är rädd för dem. Det fanns också ett anslag att den bryggare som dödar en spindel inte kommer till himlen.
Han låter förstå att bryggeriet är väl värt ett besök.
– Ölet är helt fantastiskt!

Belgiskt öl och musikfestival
Namn: Lucas Monryd.
Yrke: Bryggare på Eskilstuna Ölkultur.
Ålder: 21 år.
Familj: Flickvän.
Fackligt uppdrag: Är medlem, det är en principsak, men är inte aktiv.
Fritidsintresse? Musik, baka, trädgård och att brygga öl.
Musik? Lyssnar på det mesta som metal, reggae och jazz, men är däremot i särskilt förtjust i populärkultur.
TV: Ser inte så mycket på TV, däremot spelar han en del TV-spel. l Bok? Tango för enbenta av Sture Dahlström.
Semesterplaner? Har redan varit ledig en vecka då han var på musikfestival, det ska bli mer musikfestival i juli. I övrigt bara ta det lungt.
Favoritöl? Cuvee van der Kaiser, ett belgiskt öl som är halvmörkt och överjäst med karamellsmak och går att lagra i 30 år.