LO ska verka för en non profit-princip inom vård, skola och omsorg. Det beslöt LO-kongressen i maj. Ställningstagandet har välkomnats av många, äntligen har arbetarrörelsen satt ner foten i en mycket viktig och ideologisk fråga. Välfärd ska inte utövas med vinstintresse.
Länge var det en självklarhet att välfärden skulle vara i offentlig regi. Sedan svängde det, allt fler förfäktade idén att utsätta den offentliga sektorn för konkurrens och tillåta vinstuttag. Det skulle göra den effektivare. Den borgerliga regeringen införde en ny lag, Lagen om valfrihetssystem, LOV, som tvingar kommunerna att öppna upp för privata skolor och vårdcentraler.
Varför har det varit så tyst inom arbetarrörelsen? Varför kommer kritiken först nu på vårens LO-kongress? Ja, ett svar är att det tar tid innan effekterna av ett systemskifte blir tydliga. Först nu börjar vi se följderna av vinstuttaget – Carema­skandalen – och då reagerar vi.

Det ligger i sakens natur att vara misstänksam mot ett företag vars avsikt är att tjäna så mycket pengar som möjligt på att driva en skola, ett sjukhus eller ett servicehus. Vad är det som företaget kan tjäna pengar på? Ja, vanligt är att dra ner på antalet anställda. Men till skillnad från till exempel industrin går det inte att göra detta genom att köpa in maskiner och robotar, följden blir istället att både utövare och brukare drabbas.
LO-kongressens beslut byggde på en motion från Handelsanställdas förbund. ”En god välfärd är en förutsättning för ett gott arbetsliv”. I motionen tas riskkapitalbolagens framfart inom välfärdssektorn upp samt den ägarkoncentration som råder. Inte minst livsmedelsarbetare vet vad det vill säga att ha riskkapitalbolag som ägare. Det behövs inte mycket fantasi för att inse farorna med att släppa dessa krafter lösa inom vård, skola och omsorg.
Svenskt Näringsliv tillsatte raskt, efter LO-kongressens beslut, en egen utredning till försvar för vinstintresset, det vill säga att företag ska kunna tjäna pengar på att driva företag inom den skattefinansierade välfärdssektorn. Borgerliga politiker har också höjt sina röster för de vinstdrivande företagens rätt att verka inom denna sektor.
Valfrihet är ledordet för dessa debattörer. De hävdar också att vinstdrivande företag är mer effektiva, att de har lägre kostnader och håller en högre kvalitet.

Anne-Marie Lindgren, f d utredningschef på Arbetarrörelsens tankesmedja, har synat argumenten för vinstuttag noggrant och hon konstaterar att de inte är hållbara. I en debattartikel i tidningen Arbetet kommer hon fram till att det varken finns belägg för minskade kostnader eller ökad kvalitet. Inte heller är de privata företagen mer effektiva än de offentliga. Hon har sett till att ha ordenligt på fötterna, har tagit del av forskning och praktiska erfarenheter när hon slår fast att det inte blir bättre med vinst.
Det gäller nu att arbetarrörelsen sluter leden och bestämmer sig för att samfällt säga nej till vinst i välfärden. Efter att LO-kongressen sagt nej är flera arbetarekommuner inne på samma spår. Det bådar gott inför Socialdemo­kraternas partikongress 2013. Nu måste partiet lyssna på LO-kongressen och säga nej till vinst i välfärden!