Den 14 november organiserade fackföreningar strejker och demonstrationer över hela Europa i protest mot den farliga åtstramningspolitiken. Krav ställdes på radikal kursändring. Många miljoner européer visade aktivt sitt missnöje.
Arbetslösheten inom eurozonen är rekordhög. Inom EU är 25,8 miljoner utan arbete, varav 18,5 miljoner inom euroländerna. Högst är arbetslösheten i Spanien och Grekland, ligger på drygt 25 procent och för ungdomar på drygt 50 procent.
Situationen är allvarlig. I Sverige har vi fram tills nu klarat oss ganska bra. Men nu slår den ekonomiska krisen till även här. Antalet varsel ökar och arbetslösheten stiger. Värst är ungdomsarbetslösheten på drygt 25 procent.

Jag kommer att tänka på den berömde LO-ekonomen Rudolf Meid­ner. En av hans ledstjärnor var allas rätt till arbete, något han kämpade för hela sitt liv. Han flydde till vårt land från nazisternas Tyskland och kom att betyda mycket för svensk arbetarrörelse. Många av hans idéer är fortfarande i högsta grad levande, som den solidariska lönepolitiken och att exportföretagen ska vara löneledande.
Jag intervjuade Rudolf Meidner strax innan folkomröstningen om euron, i augusti 2005. Han sa att han hade röstat nej till EU och han skulle rösta nej till EMU.
Han hade egentligen dragit sig undan offentlighetens ljus men gjorde ett undantag för att jag kom från en facklig tidning.
Han berättade att det som varit avgörande för hans ställningstagande var EMU:s betydelse för sysselsättningen.
Han ville se en aktiv arbetsmarknadspolitik och en så låg arbetslöshet som möjligt. Han menade på att vikten av att ha ett jobb hade kommit bort. Han var också kritisk till den europeiska centralbanken som han ansåg vara en mycket odemokratisk institution. Han hade svårt att acceptera spelreglerna som satts upp för banken, de så kallade konvergensreglerna. Han menade att det inte var rimligt att ha samma penning- och räntepolitik för länder som har olika förutsättningar.

Rudolf Meidner pekade redan då på att EU-länderna utanför EMU hade betydligt lägre arbetslöshet jämfört med vad de flesta av Euro­länderna hade.
Så är fortfarande fallet. Den åtstramningspolitik som tvingats fram av den europeiska centralbanken har varit förödande för människors möjlighet att försörja sig. Den är farlig. I Spanien där arbetslösheten är rekordhög vräks nu människor från sina hem när de inte kan betala sina lån.
Det gäller att dra lärdom av historien. Hög arbetslöshet undergräver demokratin. När Hitler kom till makten 1933 så fanns det över sex miljoner arbetslösa i Tyskland. Arbetslöshet är bland det värsta som kan drabba en människa och ett samhälle.
Med den höga arbetslöshet som nu råder i Europa finns all anledning till oro. Nationalistiska och främlingsfientliga partier går framåt. Sverige har ställt in sig i den olycksaliga raden. Att ledande företrädare för Sverige­demokraterna beväpnar sig med järnrör på gatorna verkar inte ha haft någon större effekt på väljarsympatierna. Tvärtom ökar partiet och ligger i slutet av november på ett medelvärde på 8,6 procent.

Sverigedemokraterna måste helt enkelt röstas bort från riksdagen! Vi kan alla göra något. Det gäller att ta debatten var än den dyker upp. Låt inte främlingsfientliga partier dra nytta av den ekonomiska krisen!