…med tjejer som slåss för arbetsmiljön

Är kvinnors arbetsmiljö en jämställd­hetsfråga? Ja, i allra högsta grad. Framför allt har kvinnor som jobbar på små arbetsplatser det tufft. Livs måste göra något för att förbättra deras situation, säger Natasa Stojko­vic, lokalombudsman i Region Öst.
Den rödvita finlandsfärjan glider fram i en gnistrande vacker snöklädd skärgård. Dimmorna som svävar över havet ger ett drömskt intryck. Här ombord på båten diskuterar ett 20-tal kvinnor livligt arbetsmiljön inom livsmedelsindustrin. Men det är definitivt inte någon drömtillvaro de målar upp. Nej, det är en ganska så dyster bild men de är långt ifrån uppgivna.
– Bara det faktum att så många av er är med idag, en söndag två veckor före jul, visar att ni vill och kan förändra er situation, säger Natasa Stojkovic.

Stora och små arbetsplatser
Det är hon som tagit initiativ till kvinnokonferensen ombord på båten. Inbjudna är kvinnor från stora och små arbetsplatser i Region Öst. Natasa är inte ensam om att hålla i det hela.
Till sin hjälp har hon Lena Samuelsson, lokalombudsman i Region Öst, Terese Larsson från GB Glace och Louise Schelin från Cloetta. De fyra har ett långt förflutet som fackligt aktiva och nu vill de dela med sig av sina erfarenheter för att inspirera andra att också bli aktiva.
Kvinnorna som bänkat sig i konferenslokalen tio trappor upp i båten kommer både från arbetsplatser med klubb och från arbetsplatser utan klubb.
Det är framför allt förhållandena på arbetsplatser utan klubb som diskussionen kommer att handla om.

Rädsla för repressalier
– Det var två kvinnor från små arbetsplatser som inte vågade vara med idag av rädsla för repressalier. Det säger en del om hur illa det är ställt, säger Natasa Stojkovic och fortsätter:
– Det är också anledningen till att vi samlats idag, att jag sett hur utsatta kvinnor kan vara. Och när jag har varit och förhandlat och åtgärdat problem så händer det att arbetsgivare på olika sätt efteråt straffar kvinnorna för att de har kontaktat mig.
Det menar hon är helt oacceptabelt och vill nu göra något åt detta.
– Det jag kommit fram till är att medlemmarna på de små arbetsplatserna måste stärkas för att bättre kunna stå på sig gentemot arbetsgivarna.
Hon berättar att av tio samtal som hon får är det åtta som inte vågar säga på sin arbetsplats att de är medlemmar i facket. Vad gör vi åt det? undrar hon och svarar själv delvis på frågan.
– Som jag ser det är det viktigt att kvinnor på små arbetsplatser får facklig utbildning så att de vet vilka rättigheter de har.

Viktigt att knyta kontakter
Hon understryker också hur viktigt det är att dessa kvinnor knyter kontakter med andra kvinnor i samma situation och att de på så sätt kan stötta varandra och dela med sig av sina erfarenheter.
– När jag berättar om missförhållandena, hur dåligt kvinnor kan må, då tror inte folk på mig. De tror inte att det är sant, att det kan vara så här illa år 2012.
Problemet, är enligt Natasa, att det inte heller finns resurser att sätta in när de här problemen uppstår.
– Frågan är vad vi ska göra åt det hela. Det är betydligt lättare att förbättra den fysiska arbetsmiljön än att förbättra den psykosociala.
Natasa berättar om ett besök som hon gjort på ett litet bageri där hon frågat tjejen i kassan hur hon mådde.
– Hon började gråta. Ingen hade frågat hur hon mådde på tio år. Hon jobbade i stort sett dygnet runt. Hon hann aldrig träffa vänner och familj. Hon var helt slut som människa. Det hade pågått i tio år. Det är Sverige vi pratar om, inte ett land som saknar fackliga rättigheter. Då tänkte jag att det behövs fler fackligt aktiva kvinnor, säger hon och fortsätter:
– Jag skulle vilja rikta hela förbundets uppmärksamhet på de här problemen och att vi börjar diskutera vad vi ska göra åt det hela.
Hon passar också på att slå ett slag för Livs kommande kongress som ska hållas i Linköping 1-5 juni och att det är viktigt att medlemmar utan klubb nominerar ombud som ska företräda dem på kongressen. Det kan de göra fram till den 31 januari.

”Sök stöd från andra”
– Ni från små arbetsplatser måste få andra från små arbetsplatser att rösta på er. Ni behöver stöd. Jag anser att alla här skulle klara av att vara kongressombud. Bara det att ni är med idag på konferensen och tillbringar tolv timmar med människor ni inte kände innan är ett stort steg, säger hon och fortsätter:
– På kongressen tas alla viktiga beslut. Det gäller att det inte bara blir de från stora klubbar som bestämmer vad förbundet ska jobba med i framtiden. Det är viktigt att frågor kommer upp från små arbetsplatser vars verklighet skiljer sig från arbetsplatser med klubb.

Fotnot: Inom Livs finns 211 arbetsplatsklubbar och cirka 1 400 arbetsplatser utan klubb.