Köttkonsumtionen ökar inte bara i Sverige, utan även i EU och i världen totalt sett. Det är inte hållbart i längden. För i takt med att köttätandet ökar så ökar utsläppen av växthusgaser, och så kan vi inte ha det.

Jordbruksverket släppte nyligen en rapport om hållbar köttkonsumtion. Den har blivit mycket omdiskuterad, framför allt förslaget att införa en internationell köttskatt. Verket gick snabbt ut och tonade ned denna idé. Istället framhölls att livsmedelsindustri, handel och lantbrukare ska ta ett större ansvar och bättre profilera köttet så att konsumenterna kan välja det som är mest hållbart, helst utifrån både ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

Det är definitivt inte enkelt att nå dithän. Den svenska totalkonsumtionen av kött per person har ökat med 33 procent till 85 kilo mellan 1980 och 2010. Det handlar om slaktkroppsvikt och inkluderar ben. Det är inte den mängd som vi stoppar i oss men det är den mängd som belastar klimat och miljö. Enligt verkets prognoser fortsätter ökningen under 2011 trots allt större medvetenhet om köttets negativa klimatpåverkan. Så frågan är hur vi ska minska köttkonsumtionen och samtidigt välja rätt kött?
Det som är viktigt att ha i åtanke är att svenskproducerat kött är bättre än importerat kött ur hållbarhetssynpunkt. Det framgår också av Jordbruks­verkets rapport. Även branschorganisationen Svenskt Kött påpekar att mer svenskt kött borde vara målet då Sverige har förutsättningar att producera kött på ett ”klimatklokt” sätt. Och ur ett fackligt perspektiv är det också önskvärt då antalet sysselsatta inom branschen skulle öka istället för att minska.
Enligt SCB uppskattas antalet anställda i slakteri- och köttindustrin år 2011 till cirka 10700, vilket är 20 procent av antalet anställda i livsmedelsindustrin totalt och en minskning jämfört med tidigare.
Vårt köttätande har blivit problematiskt. 2011 låg andelen svenskt nötkött som vi konsumerade på 56 procent. Problemet är att konsumenterna säger att de är engagerade i miljö och djurskydd men ändå väljer billigt importerat kött före inhemskt. Detta val gör konsumenterna samtidigt som det förutom miljön också går ut över jobben.
Fackförbunden har här en viktig uppgift att fylla. Vi behöver en fackligt medveten konsumentmakt.
Det är fackförbunden som kan driva kravet på tillsvidareanställningar och det är ett viktigt krav då säkra jobb är en förutsättning för säker mat. Det är också fackförbunden som bevakar att fackliga rättigheter respekteras över nationsgränserna och att arbetarna kan leva på sin lön.
Den fråga som alla måste ställa sig är hur en komplicerad produkt som kött kan vara så billig.
Ett svar är att köttföretagen både inom och utanför Sverige använder inhyrda. Oseriösa bemanningsföretag är ett växande problem över hela världen.

Den 23 januari ordnade den europeiska federationen för livsmedelsarbetare, EFFAT, en demonstration i Bryssel för att få EU att agera och stoppa social dumpning och exploatering. Flyg­bladen som spreds illustrerades med en styckare som en arbetsgivarhand kramar pengar ur. Demonstranterna i Bryssel krävde att lika lön och lika rättigheter för lika arbete ska gälla. Det är detta som det handlar om och inte huruvida en internationell köttskatt ska införas eller inte. Kött är inte och bör inte vara billigt att producera.

I den europeiska kampanjen mot social dumpning pekar fackförbunden ut köttsektorn som en mycket problematisk bransch där det idag förekommer arbete under slavliknande förhållanden, oftast utfört av migrantarbetare.
För att komma till rätta med detta behöver vi inte bara starkare band mellan världens livsmedelsarbetareförbund utan också mellan fackföreningar och konsumentrörelser i kampen för en hållbar köttproduktion och köttkonsumtion.