Grådö mejeri i Dalarna har nyanställt drygt 30 personer

Grådö mejeri var mer eller mindre uträknat. Personalen var uppsagd och få, om ens någon, trodde att det skulle processas mjölk där igen. Då kom den oväntade nyheten att Coop köpt mejeriet. Sedan några månader görs nu åter mjölk och fil i Grådö.
Som uppvuxen i Hedemoratrakten har jag tagit mejeriet i Grådö för givet. Det har väl alltid funnits där invid bron över Dalälven? Lika självklart som att August från Smedby, i storväst och med prilla under läppen, stod på mjölkbilens flak för att lyfta på 50-literskrukorna med mjölk från bondgårdarna i trakten.
Men tiderna förändras. Mjölkkrukorna försvann och ersattes med tankar, August gick i pension. Grådös ägare Dalarnas mejeriförening gick under namnet Milko samman med mejeriföreningarna i Värmland och södra Hälsingland.

Många turer
År 2011, efter en period med stora lönsamhetsproblem, var Milko i kris och det slutade med att Arla tog över.
I den vevan slutade mejerichefen Staffan Eklöv på Grådö mejeri och började på Ålandsmejeriet ÅCA som produktions- och utvecklingschef.
– Det säger kanske något om vad jag trodde om Arlaaffären och de planer som fanns, säger han.
Underförstått är att han tror desto mer på Coops idéer när han nu lockats tillbaka för att som vd köra i gång Grådö mejeri igen.

Kontrakt med 30 mjölkbönder
Nyheten om att Coop skulle ta över kablades ut i somras, och den första oktober skedde det formella övertagandet. Under mellantiden jobbade man intensivt för att klara mjölkförsörjningen och med att anställa personal.
Nu har mejeriet kontrakt med 30-talet mjölkbönder i närområdet, det vill säga södra Dalarna och norra Västmanland, och drygt 30 personer har anställts för att ta hand om den mjölk bönderna levererar.
Någon fackklubb har man ännu inte fått i gång.
– Nej, det är vi som får stå för det fackliga, förklarar skyddsombuden Mari Ceder-gren och Sonja Flodberg Pedersen.
Till sin hjälp har de Jörgen Nyberg, ombudsman i Region Mitt, som brukar finnas på plats i Grådö en dag i veckan. Tanken är att på sikt få till en mer normal facklig verksamhet, men det är fortfarande så pass nytt och man är inte så många anställda varför all tid och kraft har lagts på återstarten av mejeriet.

Planerad volym är nådd
Från produktionsstarten i oktober har man nu, i mitten av januari, kommit upp i planerad volym, motsvarande 40 miljoner liter per år. Det görs lätt-, mellan- och standardmjölk. Plus mejeriets omtyckta filmjölk.
– Ja, nu kan man äta fil igen, säger Sonja Flodberg Pedersen.
De sista månaderna innan produktionen kom i gång var jobbiga berättar de båda skyddsombuden. All personal var uppsagd, tillverkningen låg nere. Arbetstiden användes till att städa och plocka. Och till att vänta.
Frågan var vem som skulle kunna ta över mejeriet, om någon.
Svaret, som överraskade många, blev Coop. Kooperationen ville göra egen mjölk, under eget varumärke, för försäljning i de egna butikerna.
Det fanns andra intressenter också förklarar Staffan Eklöv, bland annat en lokal grupp av bönder.
– De gjorde ett väldigt bra jobb, men jag tror inte att de hade de ekonomiska muskler som behövs.

Omtalat i pressen
För några år sedan skrevs i lokalpressen mycket om arbetsmiljöproblem på Grådö mejeri, om tillbud och olyckor. Sedan var det fusionen med Arla och varsel som tilldrog sig intresset. När Coop tog över hamnade mejeriet återigen i hetluften. Först som en del i debatten om handelns egna märkesvaror. Nu senast har man indirekt kritiserats för att Konsumbutiker i Gävletrakten liksom i Luleå och Buträsk i norr tar in Coops Grådötillverkade mjölk. Där finns ju lokala mejerier, mjölken från Grådö mejeri går på tvärs mot idéerna om närproducerad mat hävdar kritikerna.
– Det är inte lätt att vara konsumföreståndare alla gånger, säger Staffan Eklöv. Konsums grundidé är att skapa konkurrens. Det gör man genom att ta in den egna mjölken i butikerna, och sälja den till ett något lägre pris. Inte som ersättning för annan mjölk, utan som ett komplement. Diskussionen om lokalt producerad mat är något av ett stickspår i sammanhanget.
När Arla tog över Milko ställde Konkurrensverket en rad villkor för att godkänna fusionen. Förutom att försöka sälja Grådö mejeri tvingades Arla också avyttra en del produkter, bland annat varumärken som Bärry, Bollnäsfil och Fjällyoghurt.
För Grådös del innebar det att hela den så kallade bägarlinjen för tillverkning av bland annat fruktyoghurt och gräddfil försvann. Lokalen står i dag helt tom.
– Det skär i hjärtat när man går dit, säger Mari Cedergren. Det bara ekar där.
Nu planeras för att skaffa maskiner och utrustning för att återuppta bägartillverkningen. Tillverkning av grädde och crème fraiche är också på gång. Kanske också annan produktion, allt har inte hunnit sätta sig än.
– Vi är bra på syrade produkter, säger Staffan Eklöv. Kunskapen och tekniken finns, vi tar en bit i taget.
Som mest har omkring 120 miljoner liter mjölk per år processats i Grådö mejeri. Då arbetade närmare 200 personer på mejeriet och produktionen gick i skift, dygnet runt. Det kan bli aktuellt med skiftgång igen.
– Inte mig emot, säger Mari Cedergren. Jag trivdes på skiftet.

Kör bara mot order
Än så länge är det dock dagtid som gäller och ute i produktionen går arbetsdagen mot sitt slut. Mellanmjölk i 1,5-litersförpackning är det som återstår att köra ut.
– Vi kör bara mot order, förklarar maskin­operatören Håkan Carlsson medan vi tittar på hur kartongförpackningar snabbt matas in i en maskin, öppnas, fylls och försluts.
Tiotalet meter bort, i andra änden av maskinlinjen, kommer i jämn takt vagnar med förpackad mjölk ut och förs på banor i golvet mot utlastningen.
– Vi producerar det som är beställt, varken mer eller mindre, tillägger Håkan Carlsson. Tidigare kunde det bli något överskott, så är det inte nu.
De flesta som jobbar här är gamla i gården. En naturlig konsekvens av att man med undantag från någon med specialkompetens gått rakt av på LAS-listan från Arlatiden när personalen anställdes.
– Jag har varit här i 21 år, säger Thorbjörn Lindberg. Gick arbetslös när de skickade efter mig.
Skönt att vara tillbaka i jobb igen, säger han och sammanfattar på ett bra sätt de reaktioner vi möter.
– Ja, det är bara att jobba på och hoppas att det håller, säger Mari Cedergren. Det finns inget annat.