”Vilken väg ska vi välja?”
Enligt statistik så röstar många fackliga medlemmar på borgerliga partier, det finns till och med fackligt förtroendevalda som röstar borgerligt. De som har ett förtroendeuppdrag i den fackliga rörelsen har i de flesta fall gått fackliga grundutbildningar för att kunna fullgöra sina uppdrag på ett bra sätt.
I dessa grundutbildningar så ges den historiska kunskapen att arbetarrörelsen för över hundra år sedan bildade det socialdemokratiska partiet för att kunna påverka politiska beslut som gynnade arbetarklassen och för att bygga den välfärd som vi har idag.
Somliga vill inte bli medlemmar i fackföreningen på grund av kopplingen till det socialdemokratiska partiet. Anser de då att de borgerliga partierna skulle ge arbetarna en bättre välfärd? Som en konsekvens av det tänkandet så kan man ju leka med tanken att arbetarrörelsen istället bildat moderata samlingspartiet, eller som de hette på den tiden högern, för att genomföra de reformer som socialdemokratiska partiet tillsammans med vänstern genomfört.
De krav arbetarna ställde för att få bättre arbetsförhållande och ett jämlikare samhälle borde då också varit åsikter som högern skulle ha drivit om de varit ett arbetarparti. Till att börja med så tyckte högern att vi inte ens skulle ha rösträtt.
De har sagt nej till olycksfallförsäkring, 8 timmars arbetsdag, nej till både 2 3 4 5 veckors semester. 1970 sade de nej till 40 timmars vecka. Nej, Nej! Nej till alla de förbättringar som arbetarrörelsen historiskt drivit igenom tillsammans med arbetarrörelsens partier S och V.
Däremot när högern kom i regeringsställning har de sagt JA! JA! Ja till sänkt A-kassa, Ja till sänkt sjukersättning. Ja till försämringar i socialförsäkringssystemen, ja till försämringar i semesterlagen, ja till försämringar i studieledighetslagen, ja till skattesänkningar som gynnar de redan välbesuttna i samhället, sänkta löner och försämringar i arbetsrätten. Dessa borgerliga partier med högern i spetsen håller sakta på att nedmontera det välfärdssystem som arbetarrörelsen under hundra år byggt upp.
Högerns strategi är att då och då plocka en godisbit bit ur välfärdspåsen så att när påsen är tom så har vi ställts inför fullbordat faktum och ingen återvändo finns.
Moderaterna försöker tvätta sin byk och framstå som ett arbetarparti. De har tyvärr enligt opinionssiffror och innehav av statsministerposten lyckats lura stor del av befolkningen att rösta på en politik som gynnar de 10-15 procent av befolkningen som redan har det bra. Ojämlikheten i Sverige ökar helt enkelt explosionsartat. Frågan är om vi vill ha det så.
Hasse Axelsson