En lastbil som transporterar 20 ton (20000 kilo) en mil förbrukar cirka fem liter diesel vilket blir en dieselkostnad på cirka 70 kronor per mil. Åttio mil skulle då kosta 5600 kronor i energiförbrukning.
Om man leker med tanken att vi istället med mänsklig energi skulle transportera dessa 20 ton 80 mil, med en packning på 25 kilo per person, så bör det ta minst 30 dagar (säkerligen fler dagar). För att då transportera dessa 20 ton så behövs 800 människor. Om dessa människor får en lön för arbetet på 100 kr/h inklusive sociala avgifter i 8/h per dag gör det en kostnad på 800 kronor per dag.
800 människor X 800 kronor x 30 dagar kostar då 19 miljoner kronor i energiförbrukning för att transportera dessa 20 ton. Vi kan utifrån det perspektivet exempelvis anse att det inte är ekonomiskt försvarbart att transportera räkor till Marocko för att få dessa skalade av billig arbetskraft och sedan tillbaka igen.
Med detta exempel så torde det vara lätt att förstå att världen är lika beroende av olja som en missbrukare. Vi missbrukar olja. Vi kan inte sluta. Slutar vi så fungerar inte världen. Skulle vi mot förmodan sluta så får det allvarliga konsekvenser för världsekonomin och den kollapsar.
Nittiofem procent av världens transporter är beroende av olja. Oljeförbrukningen i världen är cirka 85 miljoner fat om dagen vilket blir 31 miljarder fat om året. En liter olja består av cirka 25 ton organiskt material som bildats under årsmiljoner. Man kan nog våga påstå att tillverkningsprocessen inte är i harmoni med förbrukningen. Oljan har smörjt den fantastiska ekonomiska utvecklingen som vi har haft i hundra år. Om nu oljan inte är en oändlig energikälla så kommer vårt sätt att leva genomgå en drastisk förändring. Men som en missbrukare tänker, jag ska sluta i morgon när jag druckit ur denna flaska också. Som oljemissbrukare så är du tvingad att tanka ytterligare en gång till.
Hasse Axelsson