Under våren har en liten men mycket viktig arbetsmarknadskonflikt utspelat sig i Fränsta, i Medelpad. Callcenter-företaget Focus CRS AB, vägrade att ge sina anställda kollektivavtal. Konkret innebar det att de anställda hade en timlön på 85 kronor vilket motsvarar en bruttolön på 13 600 kr/månad. Dessutom saknade de OB-tillägg, övertidsersättning, tjänstepension och hade ett bristande försäkringsskydd. När de anställda ställde krav på avtalsenlig lön och försäkringar svarade företaget att de hellre lade ner verksamheten än att teckna kollektivavtal. Efter 66 dagars strejkande avslutades strejken när företaget gjorde verklighet av sitt hot. De strejkande fick betala med sina jobb när de krävde vad som var rätt och rimligt. Men de visade att de vågade ta fajten och för mig är de fackliga hjältar.
Bakom callcentret i Fränsta finns finansföretaget Peak Partners i Stockholm. Callcentret fick 400 000 kronor i etableringsbidrag av länsstyrelsen. De har kunnat utnyttja systemet för att ha anställda till undermåliga villkor och låga löner. För detta har regeringen ett stort ansvar. Regeringens politik bäddar för otrygga anställningar och dåliga villkor.
Det som hände i Fränsta avslöjar hur oseriösa affärsintressen ser landsbygden som en källa till billig arbetskraft och statliga stöd. Det visar också på vilken arbetsmarknad som unga människor möter när de söker sina första jobb. En arbetsmarknad där rättigheter som en rimlig lön och justa arbetsvillkor inte är självklara. Det är alarmerande att allt fler arbetstagare saknar trygga anställningar och inte får det skydd som kollektivavtalen ger. Oseriösa företag som aktivt försöker motverka strävanden efter rimliga villkor bör inte utan vidare få fritt spelrum.

Vi i Vänsterpartiet anser därför att det borde vara ett minimikrav att företag erbjuder sina anställda kollektivavtal för att de ska beviljas statligt stöd. Likaså bör krav på kollektivavtalsliknande villkor skrivas in vid offentlig upphandling. Att samhället ger pengar till företag som vägrar att teckna kollektivavtal är ett hån mot dem som drabbas, samtidigt som det bidrar till att urholka den svenska modellen. Det är vårt ansvar som politiker att göra något åt situationen och se till att oseriösa företag inte tar för sig av skattebetalarnas pengar. Det ansvaret tycks den borgerliga regeringen inte vilja kännas vid.
Frida, Tej, Tina, Christer, Josefin och alla de andra som kämpade i Fränsta visade genom sin kamp och sitt mod att arbetstagare inte får behandlas hur som helst. För det ska vi vara stolta och tacksamma. Det som hände i Fränsta får inte upprepas igen.
Jonas Sjöstedt,
partiledare Vänsterpartiet