Hormonbiffar och klorkyckling – snart här?
När Barack Obama för någon månad sedan gästade Sverige diskuterades det frihandelsavtal mellan USA och EU som nu ska förhandlas fram. Fredrik Reinfeldt var förtjust, hans handelsminister närmast euforisk.
Jodå, frihandel kan vara bra för fred och välstånd och kampen mot fattigdom. Men allt hänger ju på hur systemen utformas och vilka regler som stagar upp dem så att det blir win-win för alla parter, inklusive de ekologiska systemen.
EU och USA står för hälften av världens BNP och en tredjedel av den globala handeln. Men tullar och konkurrensregler gör att de hittills inte kunnat förstärka varandras framgångar fullt ut. Om hindren kan undanröjas lockar dock ekonomerna med guld och gröna skogar. Ett frihandelsavtal påstås till exempel årligen ge
4 600 kronor mer i hushållskassan för varje svensk familj. Kanske kan nya jobb också skapas.
Idel plus alltså, något som landets ekonomer och ledarskribenter ihärdigt framhåller. Men det finns faktiskt en vågskål till – med idel minus. Den har vi knappt läst en rad om i svenska media eller hört analyseras av ministrar och experter.
Och ändå handlar det om något så vardagsnära som vår middagstallrik. Om kyckling, till exempel, där Sverige genom världens strängaste djurskydds- och hygienregler har byggt upp en bra produktion, med bland annat salmonellakontroll i alla led. USA däremot tillämpar en extremt kapitalistisk filosofi med höga krav på effektivitet och lönsamhet. Här finns inte tid att ta prover från det löpande bandet! Man kört hårt och dödar i stället eventuella sjukdomsbaciller i slutet av kedjan – genom att doppa slaktkropparna i klorlösning innan de skickas till butik och konsument.
Om EU accepterar detta i frihandelsavtalet kommer de klordoppade kycklingarna snart att finnas i svenska frysdiskar. Utan fördyrande hälso- och miljöregler riskerar de att slå ut den svenska kvalitetskycklingen.
I USA betar kor och tjurar tills de nått cirka 300 kg vikt. Därefter sätts de på slutgödning i feed lots – ”djurfabriker” – med hjälp av så kallade betaagonister, bland annat zilpaterol som speedar upp hjärtfrekvens, matsmältning och fettansättning. I kombination med hormontillförsel ökar det muskelmassan och vikten, samtidigt som foderkostnaderna hålls nere. Sedan några veckor tar dock slakterijätten Tyson Foods inte längre emot slaktdjur som slutfötts på detta sätt eftersom man sett att djuren börjat halta och drabbas av ohälsa.
Ett prispressat hormonkött från USA kommer att slå hårt mot svenskt nötkött. Vilket i sin tur påskyndar nedläggningen av svenska gårdar och den redan snabba igenväxningen av våra öppna ängar och hagar med deras betesberoende flora och fauna, skönhet och kulturhistoria.
Europa och framförallt Sverige har genom årtionden av hårt arbete byggt upp en djurhälsa och köttproduktion av hög klass. Den får inte äventyras! Regeringen måste därför kräva ett frihandelsavtal baserat på att den amerikanska produktionen når upp till likartade nivåer. Det blir tufft. Om det inte går måste jordbruket lämnas utanför avtalet.
Är regeringen Reinfeldt beredd att kämpa denna goda kamp för djuretik, mat och hälsa? Som konsumenter måste vi se till att det blir en fråga i valet 2014!