Varje år köper kommuner, landsting och regioner in varor och tjänster för över 600 miljarder kronor. Inom EU handlar myndigheter för ett värde motsvarande 18 procent av BNP. Det är med andra ord mycket pengar som omfattas av offentlig upphandling, och det är skattemedel det handlar om.
Alla vill vi att våra pengar ska användas på bästa sätt. Vi ska inte heller glömma att den offentliga upphandlingen är en möjlighet att påverka företagen i rätt riktning. Men det har inte varit helt lätt då det länge varit prispressen som gällt. Därför är det glädjande att Europaparlamentet i mitten av januari antagit tre nya upphandlingsdirektiv som gör det möjligt att ställa helt andra krav jämfört med tidigare.
Det är i mångt och mycket en facklig seger då kontrollen för upphandlingen genom hela leverantörskedjan förstärks och att det blir möjligt att väga in miljöpåverkan och sociala faktorer. LO tillhör också dem som välkomnat Europaparlamentets beslut. Framför allt framhåller LO att EU ger rätt att kräva kollektivavtal. Det för i sin tur med sig att det inte går att konkurrera genom att dumpa löner och andra villkor. LO gläds också över möjligheten att det nu på ett tydligt sätt går att ställa hållbara miljökrav i samband med offentlig upphandling.
Svenskt Näringsliv har inte varit lika lyriskt utan menat att detta kan leda till att företagen kommer i kläm då de nya reglerna kan medföra omfattande, otydliga krav som är svåra för företagen att uppfylla.

De nya direktiven stod i fokus under Upphandlingsdagarna, Sveriges största konferens för offentliga upphandlare, som hölls i slutet av januari i Nacka. Något som stöttes och blöttes var bland annat möjligheten att ställa krav på kollektivavtal. Det gäller nu att detta tydliggörs när direktiven förs in i svensk lag. Det har EU-länderna 24 månader på sig att göra efter det att direktiven trätt i kraft. Alliansregeringen måste med andra ord visa att den verkligen värnar om den svenska modellen och inte bara pratar.
Förhoppningsvis leder detta till konkurrensfördelar för svensk livsmedelsindustri. Det borde det göra om industrin kan argumentera på rätt sätt för sina varor genom att visa på kvalité vad gäller både miljö och arbetsvillkor. Tanken är också att mindre företag ska bli mer konkurrenskraftiga.

Upphandling är dock en svår konst, inte minst då många beslut överklagas. Under 2012 avgjordes 3 038 mål om överprövning av förvaltningsrätterna.
Ett horribelt exempel är de fem kommuner i Värmland som 2010 gjorde en upphandling av livsmedel till äldreomsorg och skolor. Det var två livsmedelsjättar som stred om kontraktet. Den som förlorade överklagade. Under tiden som den rättsliga prövningen pågick fick kommunerna inte upphandla. Men vad skulle kommunerna göra. De kunde ju inte låta skolbarnen och de gamla svälta. Så därför bröt de mot lagen och köpte in mat i alla fall. Då agerade Konkurrensverket och krävde kommunerna på sammanlagt 215 000 kronor i böter. Detta har kommunerna överklagat och fallet är ännu inte avgjort.

Ett ytterligare orosmoln finns. Regeringen har fattat beslut om att upphandlingsstödet ska koncentreras till Konkurrensverket. Det innebär att denna myndighet både ska svara för tillsyn och för stöd vid upphandling. Det är inte vad landets kommuner, landsting och regioner behöver just nu.