Det är lättare att bevisa att Gud existerar än att man blivit skadad i jobbet, konstaterade ett av Livs kongressombud på LO-kongressen år 2000. Det har inte blivit mycket lättare att bevisa arbetsskada sedan dess, med följd att arbetsskadeförsäkringen årligen visar mycket stora överskott.

Utgifterna för arbetsskadeersättningar mer än fyrdubblades i fasta priser mellan 1980 och 1992 för att sedan halveras fram till 1998. Den främsta orsaken till den kraftiga minskningen är att arbetsskadesjukpenning (utom i några undantagsfall) togs bort 1993 samtidigt som bevisreglerna för att få en arbetsskada godkänd skärptes rejält.
Totala antalet arbetsskadeanmälningar minskade därefter kraftigt, det gjorde också antalet som klarade Försäkringskassans prövning och godkändes som arbetsskada.
2002 ändrades försäkringen, och beviskraven sänktes något. Ett viktigt skäl var att utjämna könsskillnaderna, kvinnors arbetsskador skulle nu lättare kunna godkännas. Det har nu inte haft någon större effekt.
Ändrade (försämrade) villkor, färre anmälningar och färre godkända arbetsskador har sänkt kostnaderna för arbetsskadeförsäkringen rejält.
Den absolut största ersättningen som betalas ut från arbetsskadeförsäkringen är livränta, som ska kompensera den skadade för den bestående inkomstförlusten av arbetsskadan.
Antalet ansökningar om livränta har minskat i många år. Inget tyder på att orsaken skulle vara kraftigt förbättrad arbetsmiljö och därmed färre skadade och sjuka. Förklaringen är snarare att människor är rationella, man lägger inte tid och kraft på att fylla i en massa blanketter om det inte finns en rimlig chans att få ersättning.

Antalet inkomna livränteärenden halverades från 2010 till 2012, minskade från 11 000 till knappt 5 500 enligt Försäkringskassans redovisning. Det gör att även antalet nybeviljade livräntor är lågt, och sjunkande. Under åren 2007–2009 minskade antalet tillkommande arbetsskadelivräntor från 3 009 till 1 695. Förra året var det 950, en liten ökning jämfört med 2012.
Samtidigt upphör ett stort antal livräntor varje år (människor dör), och de är betydligt fler än de tillkommande. Under förra året var det fyra gånger fler livräntor som upphörde än som tillkom. Följden blir att antalet utbetalade arbetsskadelivräntor stadigt minskar. Från i genomsnitt 66 000 år 2009 till 50 000 år 2012 och 46 000 förra året. För år 2017 räknar Försäkringskassan i sina prognoser med 30 000 utbetalade livräntor.
Den speciella arbetsgivaravgift som (i teorin) finansierar arbetsskadeförsäkringen, arbetsskadeavgiften, har i många år gett staten inkomster som vida överstigt utgifterna. Och trots att avgiften 2012 mer än halverades gav försäkringen då ett överskott på 392 miljoner kronor. Förra året var överskottet 201 miljoner.

I det budgetunderlag för 2015-2017 som Försäkringskassan nyligen lämnade till regeringen föreslår man därför, för andra året i rad, att arbetsskadeavgiften sänks till 0,23 procent. Försäkringen beräknas likafullt visa ett överskott på 514 miljoner fram till och med år 2018.
Om man tänker sig att arbetsskadeförsäkringens överskott varje år från mitten av 1990-talet och framåt lagts på hög, så skulle den högen vid senaste årsskiftet ha innehållit 33 956 miljoner kronor. Det motsvarar nästan tio års utbetalningar från arbetsskadeförsäkringen. Lämnas arbetsskadeavgiften oförändrad växer pengahögen till 34 948 miljoner kronor 2018 enligt Försäkringskassans prognoser.
Hans Olof Wiklund