Hur har de djur som hamnar som kötträtter på din kommuns dagis, skolor och äldreboenden haft det i sina liv? Vilken omtanke om djuren har kommunen, när den köper (upphandlar) kött?
1. Ska suggorna få gå lösa eller ska de en stor del av sina liv få stå fixerade mellan gallergrindar, där de inte ens kan vända sig?
2. Ska kultingarna få behålla svansarna, eller få dem avklippta*?
3. Ska de få daglig tillförsel av halm att ligga i och böka med eller stå hopträngda på knaggligt helspaltgolv utan halm?
4. Hur många kvadratmeter ska suggan få bo på med sina kultingar? 3 kvadratmeter? 6 kvadratmeter?
5. Ska de få antibiotika i fodret även om de inte är sjuka? (Det ökar spridningen av resistenta bakterier i naturen via gödseln. 2012 bar 77 procent av danska slaktsvin på multiresistenta MRSA-bakterier. Och 10 procent av det danska förpackade grisköttet innehöll MRSA.)
6. Ska kor och ungdjur få komma utomhus eller få stå i ladugårdarna hela livet? (* När grisar står hopträngda länge utan halm eller annan sysselsättning, kan de (på grund av stress) bita varandra, till exempel i svansen. För att förhindra det ger man dem INTE halm eller mer utrymme, utan klipper i stället av svansarna! Detta görs – utan bedövning – på 99 procent av tyska och danska griskultingar, trots att det är förbjudet i EU att göra det rutinmässigt.)
Vilka av dessa djurskyddskrav ställer din kommun, när den upphandlar kött till de kommunala köken? Miljöstyrningsrådet visar under ”goda exempel” hur djurvänliga upphandlingar har gått till.
Jag tror inte barn vill äta kött från plågade, stressade djur, som kan sprida resistenta bakterier.
Ylva Gefvert