Högsta domstolen fastställer uppmärksammade domar

Vad är en rimlig företagsbot? Fyra företag som i Hovrätten dömts att betala mellan 100 000 och 500 000 kronor överklagade och begärde att beloppen skulle sättas ned. Nu har Högsta domstolen prövat frågan om företagsbot, och svaret är att den bör vara minst det belopp hovrätterna bestämt.
Sedan reglerna för företagsbot ändrades 1 juli 2006 har inget mål som rör företagsbot behandlats i Högsta domstolen, HD. Praxis i hovrätterna har grundats på de riktlinjer för bestämmande av företagsbotens storlek som Åklagarmyndighetens riksenhet för miljö- och arbetsmiljömål tagit fram.
Men nu har HD meddelat dom i tre mål om företagsbot för arbetsmiljöbrott, och i ett mål som rör brott mot livsmedelslagen. HD har inga avgörande invändningar mot Åklagarmyndighetens riktlinjer, men påpekar att om det funnits risk för betydligt svårare skada kan det vara mer avgörande för företagsbotens storlek än den skada som faktiskt inträffat. I riktlinjerna finns inte brott mot livsmedelslagen upptagna. Riktlinjerna är ändå av intresse när det gäller nivån på företagsboten vid brott mot livsmedelslagen och andra brott förklarar HD.
De fyra målen HD nu avgjort handlar om Öresundschark AB i Malmö, ett åkeri och ett fryslager. Dessutom om en slaktare som sedan många år bedriver livsmedelsverksamhet i enskild firma i norra Dalarna.

På Öresundschark AB skulle man veckan före jul 2007 på kundbeställningar packa köttbullar i större förpackningar än tidigare.
De större förpackningarna fastnade dock i den så kallade vertikalfyllaren. För att komma runt problemet beordrade företagets vd att förreglingen på dörrarna till maskinen tillfälligt skulle tas bort. Sent på natten till den 17 december krånglade vertikalfyllaren. Man ringde då till en utomstående reparatör för att få felet avhjälpt.
Reparatören visste inte om att förreglingen var frånkopplad då han började felsöka inne i vertikalfyllaren. Under felsökningen startade maskinen och gick en takt. Det kostade reparatören yttersta leden på ett finger samt två månaders sjukskrivning.
Bolaget friades av Malmö tingsrätt, men fälldes av Hovrätten över Skåne och Blekinge som bestämde företagsboten till 300 000 kronor, det belopp åklagaren begärt. Domen överklagades. Öresundschark AB ville att boten skulle sättas ned till 50 000 kronor. De skäl man angav var bland annat att den skadade var medvållande till olyckan, att skadan var relativt lindrig och bolagets ekonomiska situation. (Se Mål & Medel 12/2012).
Den skada som reparatören fick kan knappast betraktas som ringa, utan når upp till det som i Åklagarmyndighetens riktlinjer beskrivs som skada av normalgraden, konstaterar HD. Redan detta motiverar en bot i storleksordningen 200 000 kronor.
Sammantaget anser HD att hovrätten hamnat rätt i sin bedömning och fastställer därför hovrättens dom på 300 000 kronor.

Den 64-årige slaktaren i Dalarna hade slaktat hästar, och sedan styckat, falskmärkt och sålt köttet. Totalt handlade det om 20 hästar och cirka 4 000 kilo kött. Han hade inget tillstånd för slakt av hästar, och hade slaktat utan veterinärkontroll. Mora tingsrätt och senare Svea hovrätt dömde slaktaren att betala 100 000 kronor i företagsbot för brott mot livsmedelslagen (Se Mål & Medel 4/2013). Han överklagade och begärde att företagsboten skulle minskas med hänsyn till att han förlorat cirka 265 000 kronor genom att brottet upptäcktes.
Högsta domstolen konstaterar nu att det förelegat en inte obetydlig fara för att någon skulle ha kunnat skadas eller bli sjuk vid förtäring av det sålda köttet.
Brottsligheten har varit förhållandevis omfattande, och motivet har varit ekonomiskt. Att han förlorat pengar är inget skäl för jämkning av företagsboten, inte heller de avgifter han fått betala för kontroller och destruktion av köttet påpekar HD.
Även i detta fall fastställer HD hovrättens dom med företagsbot på 100 000 kronor.