Mål & Medel frågade de åtta partier som i dag sitter i riksdagen hur de ser på livsmedelsindustrins behov av utbildad arbetskraft.

Centerpartiet
I dag finns Restaurang- och livsmedelsprogrammet med tre olika inriktningar varav bageri och konditor är en inriktning. Regeringen har tillsatt en utredare som ska titta på dimensionering, utbud och innehåll i den gymnasiala yrkesutbildningen. Syftet med översynen är att öka den gymnasiala yrkesutbildningens attraktionskraft, underlätta ungdomars övergång till arbetsmarknaden samt stärka gymnasieskolans bidrag till den nationella kompetensförsörjningen.

Folkpartiet
I den nya gymnasieskolan finns restaurang- och livsmedelsprogrammet, som kan leda till arbete inom livsmedelsbranschen. Inom programmet finns inriktning mot till exempel chark, men det är få elever på den inriktningen. Det är viktigt att branschen har god kontakt med skolorna, så att det finns utbildningar som täcker arbetsmarknadens behov.

Kristdemokraterna
Stat och bransch måste samarbeta så att utbildningssystemen går i takt med arbetsmarknadens behov. Vi har satsat mycket på Yrkeshögskoleutbildningar. Tyvärr finns en försiktighet inför att starta sådan utbildning, bland annat då tillstånden är hårt tidsbegränsade. Kd vill ändra på detta.
Vi vill även införa lärlingsanställning som ny anställningsform och en 2-årig yrkesförberedande utbildning med ett frivilligt tredje år som kan läsas in i efterhand.

Miljöpartiet
I dag finns ett nationellt program i gymnasieskolan inriktad mot restaurang och livsmedel. Men gymnasieskolans yrkesprogram upplevs inte som tillräckligt attraktiva av ungdomar vilket kommer till uttryck i sjunkande söktryck. Yrkesprogrammen behöver få bättre koppling till arbetsmarknadens efterfrågan. Då kommer elever från till exempel restaurang- och livsmedelsprogrammet att bli bättre rustade att möta livsmedelsbran-
schens behov av arbetskraft.

Moderaterna
Nya Moderaterna vill se över möjligheterna för staten att tillsammans med kommunerna och de nationella programråden bättre anpassa utbildningsutbudet på gymnasiets yrkesprogram för att stämma överens med arbetsmarknadens behov. De elever som går restaurang- och livsmedelsprogrammet på gymnasiet har goda förutsättningar till jobb efter examen. Vi är beredda att se över antalet studie- och yrkesvägledare för att alla elever ska få den här informationen.

Socialdemokraterna
Vi vill reformera yrkesprogrammen i gymnasieskolan så att branschkopplingen blir mycket starkare. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som elever vill söka och slutföra. Vi vill också att det ska finnas fler omställningsmöjligheter efter gymnasiet. Det är orimligt att vuxna som vill utbilda sig till ett bristyrke som bagare inte kan göra det. Vi vill bygga ut Yrkesvux och Yrkeshögskolan med minst 19 000 platser och erbjuda fler möjligheten att växla yrkeskarriär.

Sverigedemokraterna
Vi har inte erfarit något sådant behov tidigare. Men vi skall titta över behovet av en sådan utbildning. Möjligheterna finns också att inom ramen för lärlingsutbildning utbilda sig inom området.

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet vill att arbetsmarknadens parter ska ha större inflytande än i dag över innehåll i och utformning av gymnasiets yrkesprogram, för att de ska motsvara vad som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Livsmedelsbranschens parter skulle därmed ges ett mer direkt inflytande för att kunna påverka och förbättra situationen när det gäller utbildad arbetskraft i livsmedelsbranschen.