Det var på 80-talet som en smygande baksmälla infann sig efter alla demonstrationståg och krav på DAGIS ÅT ALLA. Skulle vi inte kunna unna oss något mer? Sluta moralisera över varandra och varandras liv. Skulle vi inte kunna ha det lite bra, äta gott och göra något kul? ”Skål ta mig fan”, sa mannen på en fikarast på servicehuset.
Tre decennier senare känns det inte längre lika kul. Vem var egentligen mannen på servicehuset och varför kommer han gående i skogen på den ljudlösa videon? Ska stadsjeepen på skogsstigen hämta honom? Nej, den försvinner bara bort. Han vänder sig mot oss och ler.

Det är samme man som Lusen såg på servicehuset. Men han är förändrad. Han går till vedboden och hugger lite ved på måfå. Det brinner hemtrevligt. Han dricker en kopp kaffe och läser Dagens Nyheter. Mobilen ringer och han går runt i köket och pratar. Nere vid sjön sköljer vågorna över stenarna.

Vem är mannen från servicehuset med det trevliga livet? Det är Mathias Dahlgren, Sveriges ledande kock. Han har två restauranger på Grand Hôtel i Stockholm. Den ena, med bara plats för tio gäster som sitter vid ett rustikt bord, heter just Matbordet och har av tidningen The Telegraph blivit utsedd till en av världens mest exklusiva restauranger på en lista över 14. Dessa restauranger ger en sådan unik matupplevelse att du kommer att komma ihåg måltiden under resten av ditt liv.
Bokning måste göras en månad i förväg och sker i samarbete med reklambyrån Food & Friends. Man måste välja språk, svenska eller engelska. Samtalet är en stor del av upplevelsen.

Vad skulle vi tala om? funderar Lusen. Inte de romska tiggarna på gatorna, inte pensionärer som bara har några tusenlappar i pension, inte tyska fackets kamp för kollektivavtal på Autogrill.
Men det löser sig. Det finns fyra menyer att välja mellan ”Ät 5 råvaror”, ”Radikal matlagning”, ”Lyxbrunch” och ”Cooking with friends”. Det sista erbjuder också ett gemensamt samtalsämne som alla kan tala om kring bordet med en inbjuden gäst för en kostnad på 1200 kronor per person.
Samtalsämnet är: ”Varför ser måltiden ut som den gör och hur kommer måltiden att utvecklas i framtiden?”