Det är cirka 400 meter mellan finansdepartementet och riksdagen. Årets budgetpromenad, som genomfördes den 23 oktober, var dock mer kaotisk än vad den brukar vara. Polisen var ganska så brysk mot de journalister som traditionsenligt försökte intervjua finansministern under promenaden. För Magdalena Andersson var det första gången som hon gick med den nådiga luntan, det vill säga regeringens budgetproposition.
Tumultet under promenaden får nog sägas vara ganska så symbolisk för den situation som råder. Det handlar inte bara om innehållet i den rödgröna regeringens budgetförslag utan också om huruvida regeringen kommer att få igenom det. Om inte så kan det i värsta fall leda till regeringskris och nyval.
Så hur ser beslutsgången ut. Preliminärt ska rambudgeten diskuteras och beslutas i riksdagen den 3 december. Därefter ska de 27 olika utgiftsområdena diskuteras och fattas beslut om senast den 19 december, det vill säga fem dagar före julafton.

Vad innehåller då detta så omdiskuterade budgetförslag? Ja, helt klart har Sverige fått en regering som vill göra något åt de växande klyftorna. Det är också denna politik som fått väljarnas stöd. Samtidigt kan inte alla vallöften infrias. Det är ett givande och tagande när man är en minoritetsregering.
Det som de rödgröna är överens om är att den höga arbetslösheten ska bekämpas. En viktig fråga för alla de livsmedelsarbetare som mist jobbet eller riskerar att mista jobbet. Målet är att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten inom EU år 2020. Arbetsförmedlingen ska få pengar för att bättre matcha arbetslösa till lediga jobb. En 90-dagars garanti för unga arbetslösa införs. En viktig del är traineejobb inom välfärdssektorn. Dessa jobb ska vara fullt subventionerade anställningar och bestå av både arbete och utbildning.
Det är tufft att vara arbetslös. Taket i a-kassan har inte höjts sedan 2002. Samtidigt var det i slutet av september 7,8 procent som var öppet arbetslösa eller som deltog i program med aktivitetsstöd. Nu är förslaget att taket höjs från 680 kronor till 910 kronor de första 100 dagarna från 1 maj 2015. Den som tjänar upp till 25 000 kronor i månaden får därmed ut 80 procent av lönen i a-kasseersättning.
Arbetsmiljön är också något som regeringen prioriterar i sin budget. Det är ett område som varit eftersatt under alliansregeringens tid vid makten vilket drabbat inte minst livsmedelsarbetarna. Nu får Arbetsmiljöverket mer i anslag från och med 2015. Det innebär bland annat att fler inspektörer kan anställas. Satsningar görs också på att förbättra kvinnors arbetsmiljö, som blivit allt sämre. Det statliga bidraget till regionala skyddsombud föreslås dessutom öka från och med 2015.

Finansieringen av satsningarna har väckt en hel del ont blod hos oppositionen som menar att all höjning av inkomstskatten är av ondo. Men de som tjänar över 50 000 kronor i månaden har råd att betala mer i skatt. Det känns bra att den tiden är förbi då de som tjänar mest ska komma lindrigast undan. Den som tjänar mest ska också betala mest, så enkelt är det bara. Det är inte orättvist utan riktigt rättvist.