På arbetsplatserna är det de förtroendevalda som har koll på de nya som kommer. Det är deras ansvar att presentera facket som ett redskap för förändring. Oavsett anställningsform så ska den nye få facklig information och motiveras att gå med. Det här är en helt avgörande framtidsfråga, inte bara för Livs utan för alla som tror på ett solidariskt samhälle där allas röster räknas. Ett stort problem när det gäller facklig organisering är de osäkra anställningarna som blir allt fler. Sedan 1990 har de med tidsbegränsad anställning ökat från 378 000 personer till 618 000 år 2014. Det är den näst högsta nivå som uppmätts i Sverige.

Enligt en ny LO-rapport så har 15 procent av de anställda någon form av tidsbegränsad anställning, se sidan 6. Det är mer vanligt bland arbetare, 20 procent av dem är tidsbegränsat anställda jämfört med 12 procent av tjänstemännen. De osäkra anställningarna är också mer vanliga bland kvinnor än bland män. Det är med andra ord även en jämställdhetsfråga. Samtidigt är den grupp som är hårdast drabbad av osäkra anställningar ungdomar. Av alla anställda i åldern 16-24 år är drygt hälften, 52 procent, tidsbegränsat anställda, det vill säga mer än varannan ung person!

En populär uppfattning är att ungdomar inte är intresserade av facket, att facket spelat ut sin roll för dem. Det sägs också att ungdomar vill satsa på sig själva, att de inte tror på kollektiva lösningar. Det är att göra det alldeles för enkelt för sig. Det är dessutom en farlig analys som undergräver sammanhållningen. För vad det i grund och botten handlar om är att allt fler ungdomar har tidsbegränsade jobb och att de tvingas varva dessa jobb med arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög, den låg i oktober på 22,7 procent. Det är viktigt att hitta former som gör att de unga, de visstidsanställda och de inhyrda kan vara med i facket och göra sina röster hörda. De måste få vara med och påverka. Deras frågor måste upp på dagordningen.

I LO-rapporten har de tillfälligt anställda fått frågan om de föredrar ett fast jobb och 70 procent svarade ja, det gör de. Rätt till fasta, trygga jobb var också en central fråga när LO:s ungdomsforum samlades i Stockholm i slutet av november. Det är helt rätt! De med osäkra anställningar måste själva få formulera sina krav och möjlighet att driva dem tillsammans med de fast anställda, driva dem gentemot arbetsgivarna.  Annars är risken stor att de tidsbegränsat anställda spelas ut mot de fast anställda, att arbetare ställs mot arbetare. Så kan vi inte ha det!

Frågan håller på att bli allt mer betydelsefull. Det finns en strategi bland arbetsgivarna att dra ner på antalet fast anställda och i allt högre utsträckning använda sig av såväl visstidsanställda som inhyrda.  Det gäller inte bara Livs arbetsplatser. Det gäller hela arbetsmarknaden och det är framför allt ungdomar som utnyttjas på detta sätt. Det drabbar dem men även de med fasta jobb drabbas då de hela tiden måste lära upp nya arbetskamrater.