Genom åren och dagarna som går på arbetet har vi mött och hälsat på våra kollegor så många gånger. Men vilka är vi, egentligen? Hur mycket vet vi om varandra där vi går och står bredvid varandra i många timmar?
Han, den blyga killen som hälsar och nickar försiktigt och sedan går vidare mot sin arbetsstation. Vad gör han efter jobbet? Kanske är det han som tar på sig en svart, lång rock och spelar dödsmetall och luftgitarr så väggarna skakar i lägenheten som han delar bara med sin siameskatt. Katten som han sedan tar ut i koppel på en daglig promenad runt kvarteret. Det är inte sånt han vill prata om på rasten i fikarummet där de andra sitter och skryter om sina slitsamma fyspass på gymmet.

Hon, kvinnan som liksom bara finns där. Som gör det hon ska bra och aldrig verkar missnöjd med vare sig jobbet eller vädret. Man vet inte så mycket om henne, men hon är alltid trevlig. Kanske är det hon som har längtat så länge och nu äntligen kunnat boka en tvåveckors resa till Himalaya där hon bara ska meditera från tidig morgon till kväll. Vem kunde tro det?
Eller hon, tjejen som alltid tackar nej till fikat och äter soppa till lunch alla dagar i veckan och säger att det är för att det är enkelt och gott. Kanske blev hon mobbad under hela sin skolgång för sin övervikt och har provat alla dieter som finns, sedan dess. Det är inte vad man vill förklara sitt val av kost med. Då finns det hundra orsaker man hellre använder, än sanningen.
Den gifta mannen som glatt pratar om och visar mobilbilder på sina barn för alla. Som verkar ha det perfekta livet. Vem vet om det är han som varje dag möts av bara tystnad i hemmet i sitt raserade äktenskap som hålls ihop på grund av barnen? På kvällarna när barnen har somnat kanske det är han som spelar nätpoker där det oftast går sämre än han tänkte sig. Kanske är det därför han är tyst när andra berättar om sina lyckade semesterresor med familjen.

Den snygga tjejen som är mest pratglad och flirtar med varje kille hon möter. Som alltid är fullast på festerna. Kanske är det hon som drömmer varje dag om att hitta den rätta, men som inte har haft ett enda förhållande i hela sitt liv. Kanske är det hon som inte kan sova om natten för att hon grubblar över vad hon gör för fel. Varför ingen vill ha henne. Varför hon inte duger.
Innerst inne finns det hos alla sidor vi inte vill visa. Varje arbetskamrat vi har, bär sina. Det är lätt att spekulera och döma. Men tänk om vi istället tog oss tid att sitta ner och prata en stund med dem vi känner som minst för att lära känna dem bättre. Vem vet, den vi minst anar kanske blir vår näste, bäste vän?

Charlotte Vivungi, Bageriarbetare på Konsum Värmland