Ett förslag om höjning av a-kassan finns med i regeringens vårändringsbudget som riksdagen ska ta ställning till den 16 juni. Det var tretton år sen sist som a-kassan höjdes. Nu verkar det äntligen bli av.
A-kassan är viktig. Det är en trygghet om man förlorar jobbet. Det kan hända oss alla. Ersättningen ska vara möjlig att leva på. Det ökar också rörligheten på arbetsmarknaden. Den borgerliga regeringen var av en annan uppfattning. De arbetslösa skulle straffas, speciellt om de råkade arbeta i branscher med hög arbetslöshet. En speciell differentierad a-kasseavgift infördes.
A-kassan blev en bricka i ett politiskt spel, där det uttalade målet sades vara att förbättra arbetsmarknadens sätt att fungera, men där det outtalade var uppenbart: att skapa en ny underklass som var billig att anställa för att utföra service, som att städa huset, läsa läxor med barnen och blanda drinkar på partyt.
Det skulle svida att vara med i a-kassan samtidigt som ersättningen skulle vara så låg att den knappt gick att leva på. Det slog hårt mot inte minst fackföreningsrörelsen som förlorade medlemmar på grund av allt för höga avgifter. Den särskilda differentierade a-kasseavgiften avskaffades förra året. Det ledde till sänkta fackavgifter, bland annat för Livs medlemmar. Förhoppningen är att de som gick ur facket nu ska vända åter.

Den borgerliga regeringen var övertygad om att arbetslösheten skulle öka om ersättningen från a-kassan höjdes. De borgerliga sa också att arbetslösheten skulle sjunka om man höll a-kassan på en låg nivå, men det fungerade inte. Det var bara kortsiktig klasspolitik. För att öka sysselsättningen behövs investeringar, i såväl infrastruktur, utbildning och bostadsbyggande. Det är så man får fart på hjulen. De snurrar inte om allt för många tvingas leva på små marginaler vilket den låga ersättningen från a-kassan lett till.
En räddningsplanka blev de inkomstförsäkringar som flera fackförbund, däribland Livs, tecknade och som garanterar att medlemmar vid arbetslöshet får ut 80 procent av sin tidigare lön. Det är ingen billig försäkring. Förra året kostade den Livs 23 miljoner kronor. Trots att arbetslösheten bland livsmedelsarbetarna sjunker så är den fortsatt hög, låg sista april i år på 9,3 procent.

Men nu kommer tillslut förändringen. Taket i a-kassan ska höjas. Regeringen ville göra detta redan i höstbudgeten men den röstades som bekant ner. Tack vare december-överenskommelsen ser det nu ut som höjningen av a-kassan äntligen kan bli verklighet. Det regeringen föreslår är att den högsta dagpenningen höjs från 680 kronor till 910 kronor. Den som har en månadsinkomst på upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 ersättningsdagarna. Därefter sker en avtrappning till 760 kronor per dag. Det här är tänkt att gälla från den 7 september i år.
Det är ett första steg på rätt väg. Det är med en a-kassa värd namnet som vi kan utveckla den svenska modellen. Det är också klasspolitik. Arbetslösa ska inte vara en reservarmé som pressar lönerna neråt. Oseriösa arbetsgivare utan kollektivavtal ska inte kunna utnyttja de som lever på marginalen. A-kassan ska vara en trygghet och en omställningsförsäkring som den arbetslöse kan använda, när han eller hon går från ett jobb till ett annat.