På semestern ska du vila upp dig och förhoppningsvis få tid att träffa din familj och dina vänner. För att kunna ta ut betald semester måste du tjäna in den. Och om du inte tjänat in alla semesterdagar, kan du ofta få förskottssemester, eftersom du inte kan tvingas ta ut obetald semester.  Det finns ganska många – och i vissa fall ganska krångliga – regler om semester. Här tar jag upp några av de viktigaste.

Betald och obetald semester:  Om du anställs före september månad, då har du rätt till 25 semesterdagar, det vill säga fem veckor (lördag och söndag räknas i normalt inte som semesterdagar).
Det vanligaste är att du ena året – intjänandeåret – tjänar in din semester. Den tar du sedan ut året efter – semesteråret. Båda dessa ”år” räknas från den 1 april-31 mars året efter. Det här betyder att du första året du är anställd inte ”hinner” tjäna in full semester. Då har du istället obetald semester det första året. Den behöver du inte ta ut om du inte vill – du ska ju kunna betala dina räkningar. Vad gör du då?
Det vanligaste är att företaget ger dig förskottssemester. Du får alltså betald semester trots att du inte tjänat in den. Förskottssemestern är en skuld du har till företaget. Den brukar efterskänkas efter fem år, men om du slutar dessförinnan, få du räkna med att arbetsgivaren drar av förskottssemestern från din slutlön.

Men om arbetsgivaren inte vill ge dig förskottssemester och du inte vill ta ut din obetalda semester, då måste din chef se till att du kan arbeta. Om företaget stänger för semester och du är den ende som blir kvar på arbetsplatsen måste du ha någon som kan ge dig arbetsledning med arbetsmiljöansvar under den tiden. Om du skulle hamna i den situationen, föreslå då att du istället får förskottssemester.
Observera att det finns företag där intjänandeåret sammanfaller med semesteråret. Då tjänar du in din semester redan första anställningsåret.
När du kan ta ut din semester? Det kan stå i ditt kollektivavtal när semestern ska läggas ut. Om det inte står något där, har du enligt semesterlagen rätt till fyra veckors sammanhängande semester mellan juni och augusti månad. Det brukar kallas för huvudsemestern. Du kan inte mot arbetsgivarens vilja dela upp huvudsemestern i kortare perioder. Den sista veckan kan du spara för att ta ut ett annat år. Du kan spara upp till fem dagar per år i fem år. Det år du tar ut sparad semester kan du inte spara några dagar det året.  Du kan också ta ut din sista vecka under årets semesterår, antingen hela veckan eller en dag i sänder, men du måste komma överens med din arbetsgivare när det ska ske. Du kan inte ta ut halva eller delar av en semesterdag.

Förutom din betalda ledighet – det vill säga din ”vanliga” lön, får du också ett semestertillägg när du tar ut din semester. Tillägget räknas ut på lite olika sätt beroende på hur du arbetar, om du har månadslön och så vidare. Det brukar stå i ditt kollektivavtal och står det inte där ta kontakt med personalavdelningen eller facket så hjälper de dig med uträkningen.

Om du blir sjuk under din semester, behöver du inte ta semestern. Men du måste informera din chef och vara beredd på att visa sjukintyg. Om du blir uppsagd behöver du inte ta ut semester under din uppsägningstid. Då får du istället semesterersättning i form av pengar när du slutar.

I korthet: 1.) Du tjänar in semestern ett år och får betald semester året efter. 2.)Du behöver inte ta ut obetald semester. 3.)Du får ett semestertillägg när du tar ut din semesterledighet.

Pär Trehörning, frilansjournalist.