Regeringen har lagt ett förslag om att återinföra de årliga lönekartläggningar som avskaffades av den borgerliga regeringen för sju år sedan. Ett vallöfte är därmed på väg att uppfyllas.

Sedan 2009 gäller att handlingsplan för jämställda löner och jämställdhetsplan ska upprättas av arbetsgivare med minst 25 anställda vart tredje år. Nu vill regeringen ersätta detta med ett krav på en årlig dokumentation av jämställdhetsarbetet enligt följande:
En arbetsgivare med minst 25 anställda ska varje år skriftligen dokumentera sitt arbete med aktiva åtgärder.
En arbetsgivare med 10 – 24 anställda ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med lönekartläggning.

Det här framgår av den lagrådsremiss, om ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder mot diskriminering på arbetsmarknaden, som regeringen överlämnade den 12 februari i år.
Om allt går som det är tänkt så ska de nya reglerna börja gälla från den 1 januari 2017. Det finns nämligen en majoritet för förslaget i riksdagen då bland andra Liberalerna stöder det.
– Det här gör mig väldigt glad, säger Lena O Jenemark, jämställdhetsansvarig i Livsklubben på Dafgård i Källby och ledamot i Livs förbundsstyrelse.
Hon har jobbat aktivt med lönekartläggningar sedan 2003, både på sin egen arbetsplats och inom förbundet. Tillsammans med en ombudsman från Unionen höll hon 2008 i ett projekt som gick ut på att starta lönekartläggningar på ett antal livsmedelsföretag, till sin hjälp hade de fackligt aktiva från Livs och ombudsmän från Unionen.
– Jag vet av erfarenhet att det är mycket bättre att göra lönekartläggningar varje år. Då hålls kunskaperna vid liv annars är det lätt att glömma hur man gör.

Hon var mycket kritisk till den borgerliga regeringens beslut att kartläggningar bara skulle göras var tredje år. Hon välkomnade att Socialdemokraterna skickade frågan på remiss när ett nytt partiprogram skulle tas fram för ett par år sedan.
– Vår klubb på Dafgård förordade då i sitt remissvar att årliga kartläggningar skulle återinföras. Så här med facit i hand känns det fantastiskt bra att vi som klubb fick möjlighet att vara med och påverka, säger Lena O Jenemark.
Det finns mycket som återstår när det gäller jämställda löner. 2014 var löneskillnaderna mellan män och kvinnor, enligt Medlingsinstitutet, 13,2 procent. Om man tar hänsyn till skillnader som yrke, ålder, utbildning och arbetstid fanns en oförklarlig löneskillnad på 5,0 procent.
Lena O Jenemark berättar att det systematiska jämställdhetsarbetet som bedrivits på Dafgård sedan 2006 fungerat väldigt bra.
– De brister som vi hittat har rättats till.
Hon konstaterar att det finns en samsyn mellan fack och arbetsgivaren som underlättar arbetet. Två gånger har företaget blivit granskat, en gång av Jämo och en gång av DO.
– Det gick bra bägge gångerna, mycket tack vare att vi har en samverkan som fungerar. Det är en styrka.