Asylsökande som väntar på uppehållstillstånd har möjlighet att praktisera. Det ska ge dem inblick i arbetslivet och möjlighet att lära sig svenska. Åre chokladfabrik är en av dessa arbetsgivare som vill ge praktikanter denna chans.

Det finns idag 147 319 asylsökande som väntar på uppehållstillstånd. Allt fler arbetsplatser erbjuder nu asylsökande praktikplats.
– Anledningen till att vi bestämde oss för att ta emot praktikanter var en asylsökande kvinna från Kosovo som knackade på och frågade om hon fick praktisera. Hon återkom flera gånger. Hon låg på, det var nog rätt bra att hon gjorde det, säger Sarah Raske-Kvist som är produktionsansvarig på Åre chokladfabrik.
I Åre kommun finns just nu cirka 1000 asylsökande som väntar på besked om uppehållstillstånd.
– Att ta emot asylsökande som vill praktisera är något helt annat än att ta emot skolungdomar som vill praoa. Detta känns väldigt angeläget, säger Sarah Raske-Kvist.
För att kunna ta emot asylsökande som praktikanter måste arbetsgivaren teckna avtal med Migrationsverket. Det krävs för att den asylsökande ska vara försäkrad under praktiken och det finns just nu 1836 pågående praktikavtal.
– På Migrationsverket i Östersund var de helt överbelamrade med jobb. Det tog ett par veckor att få dokumentet, säger Sarah Raske-Kvist.
Avtalstiden är max tre månader åt gången och praktiken får inte vara längre än sex månader på samma arbetsplats. Någon lön utgår inte. Ensamstående asylsökande får, oavsett om personen praktiserar, en ersättning på 24 kronor per dag om den bor på förläggning med fri mat. Den som bor privat och fixar mat själv får 71 kronor per dag.
– Det är vi som bestämmer hur mycket vi vill ha dem på fabriken. Jag sade tre dagar och totalt tolv timmar i veckan. Det är viktigt att hinna med alla och se till att praktiktiden blir något värdefullt.

När Mål & Medel kommer på besök så är det en kvinnan från Kosovo och en kvinna från Iran som praktiserar på fabriken. Dessutom arbetstränar Maeza Knfe från Eritrea, som fått uppehållstillstånd, och som tidigare praktiserat.

Sarah Raske-Kvist understryker att syftet med praktiken är att träna svenska.
– Det är integration som är målsättningen. Fika och lunch är minst lika viktigt som att pröva på att jobba.
Hon tycker att det hittills gått över förväntan. Hon upplever också att det varit bra för arbetsgemenskapen.
– Det här har gjort att vi alla fått perspektiv på våra egna liv. Vi får tillbaka så mycket. Det känns så bra.
Själv har hon engagerat sig mycket i att hjälpa praktikanterna. Det gör hon även på sin fritid. Hon berättar att det är flera på chokladfabriken som hjälps åt. Det är många i Åre med omnejd som bryr sig om de nyanlända. Det har också skapats en hel del nya arbetstillfällen.
– Jag har märkt en attitydförändring, den invandrarfientlighet som jag kunde känna av tidigare har i stort sett försvunnit.
Det är flera som instämmer i detta. En av dem är Petra Stelin, som jobbar ihop med praktikanterna.
– Det gäller att prata sakta, ibland tar jag hjälp av engelska även om det är något som vi försöker undvika. För min del blir det mycket jobbsnack. Jag tror att andra kanske pratar om lite mer personliga saker.

Susanna Hallencreutz kan berätta om liknande erfarenheter.
– Det händer att jag rycker in och visar praktikanterna när de behöver hjälp i paketeringen.
Även om hon kanske inte pratar så mycket med dem så har hon stor inlevelse i deras situation.
– Det måste vara väldigt jobbigt att gå och vänta på besked. Jag tycker synd om dem.