Löneökningen helt okej – men varför inte strejka?
Många verkar nöjda med innehållet i det nya avtalet, framför allt lönenivån som innebär reallöneökning, men det fanns också kritik mot att arbetstidskontot inte byggs ut och att Livs inte använder konfliktvapnet.
Det framgick när Mål & Medel besökte verksamhetsträffarna i Region Syd, Väst, Mitt, Öst och Norr.
På verksamhetsträffen i Region Syd fick till och med förhandlingsdelegationen en spontan applåd efter att innehållet i uppgörelsen presenterats.
Några större diskussioner blev det aldrig i Region Syd. Förutom på en punkt, nämligen ändringen i skrivningen vad gäller arbetstidskontot, att det numera inte går att få ut tid i pengar om man inte tagit ut all tid under innevarande år. Istället överförs den tid som är kvar till pensionssparandet, se faktaruta. Detta väckte en del kritiska frågor.
I Region Norr tyckte Håkan Nedlund från Fazer att det är märkligt att Livs inte drev en utbyggnad av arbetstidskontot. Det var ju den uppfattningen som många förtroendevalda förde fram på mötena inför avtalsrörelsen.
– Vi som är äldre kommer ju inte hinna dra nytta av deltidspensionen, konstaterade han.
I Region Öst kom det kritik mot att Livs inte använde sig av konfliktvapnet i avtalsrörelsen. Tar arbetsgivarna förbundets konflikthot på allvar?
Jolan Wennberg, lokalombudsmannen, som håller i blockaden mot Paus Bagarstuga i Haninge, menade att den oron var onödig.
– Arbetsgivarna vet att Livs inte drar sig för att utlösa en konflikt, sade han.
Andra påpekade att man enligt förhandlingsordningen inte kan ändra ett krav som lagts. Man kan bara konflikta på detta och då måste det verkligen vara värt den kostnad som en konflikt innebär.
En sak som kunde ha varit värt att konflikta om var kravet på 90 procent generellt utlägg som landade i en stupstock på 50 procent.
I Region Mitt diskuterades denna fråga och avtalets längd. Att det varit tufft, var många införstådda med. Arbetsgivarna hade i början sagt att det inte fanns några pengar till löneökningar, deras första utgångsbud låg på under en procent.
– Samtidigt har jag aldrig varit med om att arbetsgivarna sagt att det finns pengar till löneökningar, sade Thomas Klang, förbundsstyrelseledamot.
En lång diskussion utbröt vad gäller deltidspensionslösningen. Hur det hela fungerar och hur man kan se om arbetsgivaren gjort den avsättning som ska göras.
Arbetstidskontot var det också många som var engagerade i.
– Det är bra att arbetstidskontot finns kvar i samma form som innan, att det inte tagits från kontot för att göra avsättning till deltidspensionslösningen, sade Miguel Zuniga, arbetsplatsombud i regionen.
Det fanns också röster som höjdes för en utbyggnad av arbetstidskontot, att det kan vara en väg för att få till sextimmarsarbetsdag på sikt.
– Det är en sak att inte röra arbetstidskontot, en annan sak är att öka på det, påpekade Kersti Sandberg, lokalombudsman, som fick medhåll av Stefan Hall, från
Orkla i Kumla:
– Jag tror att det är svårt att avtalsvägen införa sextimmarsarbetsdag. Det handlar om makten över arbetstiden, att arbetsgivaren vill kunna lägga ut arbetstiden som de vill och få de anställda att springa fortare och fortare.
Samma linje var Thomas Klang inne på:
– För arbetsgivaren skulle det inte vara något större problem att betala för att bli av med arbetstidskontot. Det är inte pengar som är problemet, det är ledigheten som är det.
En fråga handlade om avtalsmotionerna, vad som händer med alla motioner som skickats in. Det var Jessica Söderberg från Hilton Food Group som undrade detta. Hon var medveten om att motionerna skickats vidare till förhandlingsdelegationen men undrade vad som hänt med dem sedan.
Hon fick svaret att förhandlingsdelegationen behandlat varje motion men att det inte är reglerat i stadgarna huruvida svar ska ges motionsställarna eller inte. Att motionsställarna borde få svar var något som flera på mötet tyckte och önskade att detta skulle framföras till förbundet centralt.
Gunnar Brulin
Malin Klingzell-Brulin